Kapitel 4
Tidigare:
"I'll never be tired of Cyprus" Sa jag.
"See you later" Sa Sebastian. "I got to go"
"Okey, see ya" Sa jag och la mig ner på solstolen igen. Jag stängde ögonen, men det skulle jag inte ha gjort för då hällde någon isklallt vatten på mig. Jag satte mig upp och såg Louis, ligga skrattande i sanden och bakom honom stod de andra fyra och lutade sig mot varandra för att inte också ramla omkull.
Nu:
"Haha, very funny guys" Sa jag och drog mitt hår bakom öronen. Killarna fortsatte skratta, men det verkade som Liam ville säga något, men skrattade för mycket för att kunna säga det.
"Yes Liam?" Frågade jag och tittade på honom.
"Guys, dosen't she look like a-d-f?" Sa han mellan skrattande.
"Yes, totally" Fick Zayn ur sig och låg alla på marken och kved av skratt.
"What is a a-d-f?" Frågade.
"A DROWNED FISH!" Tjöt killarna av skrattande till mig och nu lät det allvarligt talat som de skulle dö, för de fick knappt någon luft.
"Very funny" Sa jag.
"Men du hade väl kunnat säga det till henne igår istället för till mig?" Hörde jag pappas arga röst några parasoller därifrån.
"I'm really sorry guys, but you have to go, NOW!" Sa jag oroligt och tittade om jag kunde se mina föräldrar i folkhavet.
"Okey" Sa Harry och killarna reste sig upp och började jogga därifrån. Så hörde jag Louis ropa till mig: "See you later?"
"Sure, if you can find me!" Ropade jag tillbaka. Jag satte mig ner på solstolen och lät solen torka det sista av vattnet som var kvar på min kropp.
"Där är du ju Emma! Varför väckte du oss aldrig? Eller lämnade en lapp eller något annat passande?" Frågade pappa på ett argt, men oroligt sätt.
"Men herregud. Jag kommer inte direkt försvinna från jordens yta. Jag går och badar - själv" Sa jag surt och gick ner mot vattnet. Eller gick, jag snarare sprang för sanden brände mina fötter. Om det hade varit en tecknad film hade mina fötter rykt när jag satte ner de i vattet. Jag gick i som simmade ut en bit från stranden och la mig att flyta. Men då kom en våg och skölde över mig. Jag fick in vatten i näsan och det tycker jag alltid är lika obehagligt. Men timmarna fördrev på stranden och sedan var det dags att gå hem till hotellet, duscha och vila lite. Jag duschade först och gick sedan ut på balkongen med en Ivi.
Jag satte mig på en stol och tittade ut över havet. Det var turkos och solen gjorde så det glittrade. Jag tog en klunk Ivi och njöt av att se dagens sista strålar på vattnet.
"Lou, how are you feeling today?" Hörde jag Niall säga.
"Okey, I think." Hörde jag Louis svara.
"Emma, kan du komma in?" Frågade mamma i dörröppningen.
"Visst" Sa jag och gick in och stängde dörren efter mig.
"Varför lämnade du ingen lapp eller ringde och sa vart du var. Du har utegångsförbund till fredag. Varje dag till fredag klockan 10 ska du vara med oss?" Skällde mamma argt på mig.
"Va?! Fyfan mamma. Vi är på Cypern mamma, inte typ Mexico. Vem ska ta mig? Och skulle de göra det så vet du mycket väl att jag kan självförsvar." Svarade jag surt och gick och la mig för att vila.
Louis perspektiv:
Solen försvann bakom hotellet, men de sista srålarna hade inte försvunnit från havet än. Jag lutade mig mot balkongräcket och funderade.
"Lou, how are you feeling today?" Frågade Niall från balkongdörren.
"Okey, I think" Svarade jag och hörde en dörr stängas.
"Still thinking of Eleanor?" Frågade Niall mig försiktigt.
"No, I don't. I'm over Eleanor now." Sa jag lugnt.
"Are you sure."
"Totally" Sa jag och log åt bilden av Emma som kom upp i mitt huvud.
Kommentarer
Trackback
