Kapitel 34
Tidigare:
”What are you waiting for? It’s gonna be 2014? Shup, shup” Sa jag och vinkade ut honom.
”Thank you” Mumlade Linda.
”Your welcome. I don’t like him, where did you find him?”
”It wasn’t me, but any way. Now we’re gonna talk about Fanny…” Sa hon och vi satte oss ner.
Nu:
Emmas perspektiv:
Jag satt med en gråtande Fanny i Toms bil. Hon hade sitt huvud i mitt knä och bara grät. Hon hade fått sparken, p.g.a. den där artikeln. Jag hade försökt stoppa det, men jag kunde inget göra. Linda ville inte ha några fler rubriker innan turnén. Hon hade gett ett papper jag skulle ge till Louis, det var bråskande, men det fick vänta ändå. Nu behövde Fanny mig. Vi åkte hem till henne för att få vara ifred. Jag ringde Louis därifrån.
”Louis”
”Hi, it’s Emma. I’m home with Fanny a while ok? I’m going home tomorrow, but see you later.”
”Okey. See you later babe.”
”Bye babe” Sa jag och la på.
”You two really like each other” Snörvlade Fanny, som hade höger armen på frysdörren och kollade in efter något. Hon tog fram två paket med Ben & Jerry’s och två skedar. Vi satte oss i soffan och pratade. Jag fick veta att hon var mobbad på sin dansskola, men hon hade inte sagt något till hennes föräldrar för då hade de velat att hon skulle komma hem till USA, men det ville hon inte. Hon älskar England och särskilt London. Det är något särskilt med London, som inte fanns i Miami eller USA. Och nu när hon hade fått jobbet för att dansa på killarnas turné var hon jätte glad, och så hade hon börjat prata med Zayn och det hade utvecklats till det bättre.
”… and he walked to me and we started talk, and then we went on a date, and he came to my house last week-end, and, well, now I don't know where we are" Sa hon och tog lite glass.
”If I’m gonna be honest, me and Louis have never been on a date. We meet on the airplane to Cyprus, and then we stayed at the same hotel and it was back and forth, but the we talked, danced and kissed. And after that we was, together.” Sa jag och slevade in en stor sked med glass.
”Serious?”
”Serious.”
”Well, if we are being honest to each other about stuff, I like you. I like you like a sister, I don’t have one and always wished for one. And we meet yesterday, and you’re already surporting me and we tryed to help me with Linda. You’re the bigsister I never got.” Sa hon och kollade ner i glassen.
”Thank you. I just got 3 big brothers and I always wished for a little sister, and your welcome. You’re really good at dancing, and I don’t think the press should have so much power over us. And you know, we will get throw this” Sa jag och gav henne en kram.
Sarahs perspektiv:
”Very good Sarah. It’s your best story ever. And my sorces are saying that she got kicked.” Sa min chef och tittade på tidningen som låg framför honom.
”Thank you sir. Was there something else, other wise I gonna go back and spie on the boys.” Sa jag och reste mig.
”No, go back. Thank you Sarah.” Sa han
”No, thank you” Sa jag och stängde dörren till hans kontor efter mig.
Onsdag eftermiddag - förlåt för att jag hoppar så mycket, men för att vi ska komma framåt och för att hinna innan sommarlovet måste jag göra det -
Jag och tjejerna klev ut i den kyliga oktoberluften från att ha varit på dansen. … know your name. And I need you here with me now, cause you’ve got that one thing… Jag kollade på Jossan och svarade.
”Emma” Sa jag
”Hey Emma, it’s Harry” Sa personen på andra sidan
”Hi. How are you?”
”I’m fine, just wanted to know if Louis have talked to you?”
”No, is there some thing that I should know about?”
”Yes and no. But I want Lou to tell you, bye see this week-end Emma” Sa han och la på. Jag kollade på mobilen och la ner den i väskan.
”Vem var det?” Frågade Hannah.
”Det var en av L’s kompisar. Ville inget märkvärdigt” Sa jag så nonchalant som jag kunde. Men jag undrade egentligen vad Harry menade. Vad var det Louis skulle berätta för mig?
Senare på kvällen ringde Louis.
”Hey babe”
”Hi Louis, Harry called me earlier and asked if you had told me something. So what are you gonna tell me?”
”Well, if you’re gonna go with it, you gonna have to take a break or semester from school”
”What do you mean?” Frågade jag och satte mig i soffan och satte på tven.
”Linda wants you to keep dance with our dancers. And the dancers loves you. It feels like right now everybody likes you.” Sa Louis och jag rodnade.
”I’m gonna talk to my headmaster tomorrow about, okey?” Sa jag och så hörde jag skrik och jag sträckte ut armen och väntade på att skriken skulle sluta. När det lät mindre, men inte över, la jag telefonen mot örat igen.
”What are you doing?” Skrattade jag.
”Vi är så glada!” Sa Felicia som plötsligt kom till telefonen.
”Hej Felicia. Är du och Alice där?” Sa jag förvånat och log.
”Ja, och nu skriker vi bara för att du tog det.” Sa hon och skrattade glatt.
”Vad bra da” Sa jag och skrattade.
”So you call me if you get throw with it?” Sa Louis som plötsligt kom tillbaka till telefonen.
”Of course. Night babe” Sa jag och la mig ner i soffan och log.
”Night babe!” Ropade Louis lågt ifrån telefonen och så stängdes samtalets av.
-Nästa dag på rektor Lundkvist kontor-
”Varsågod och sitt Emma” Sa han och jag satte mig. ”Vad är det du vill?”
”Jo, du har ju gett mig en uppgift att skriva avgångsklassens pjäs till avslutningen”
”Ja, det är sant, vad är det med det?”
”Jo, jag behöver ledigt, men jag vet inte hur länge under skolåret. För att göra reaserch. Men du måste se till att ingen tror att jag är utomlands. Annars kommer jag avslöja att du håller på med utpressning till polisen. Och detta är inte utpressning, det är en överrenskommelse” Sa jag och lutade mig tillbaka i stolen. Hade jag varit med i en teknad film hade han svettats floder just nu, och så sa han: ”Okej, du får ledigt och jag ska täcka över det. Men nämner du något till någon, är dealen av.”
”Självklart” Sa jag och reste mig. ”Men det samma gäller dig.”
”Självfallet” Sa han och vi skakade hand. ”Så, när åker du?
”Antingen imorgon eller någongång nästa vecka, det beror på en sak som jag måste hålla hemlig, för mina källor vill hålla sig hemliga, om du förstår vad jag menar”
”Självklart” Sa han och jag gick till min nästa lektion.
-Nästa helg, första konserten-
”Okey guys, just have fun like I sad in the class. Ok?” Sa jag och la fram handen och tittade på dansarna. De alla älskade att dansa, men hade inte riktigt visa det på sina lektioner när de var yngre, vilket jag nu hade visat att om man ska ha så kul som möjligt på scen måste man visa med hela kroppen att man älskar att göra det och då visar man självförtroende och presterar bättre och showen blir bättre. Enkel matte.
”OK!” Ropade de till svar och la sina händer på min.
”One, two, show!” Ropade vi och slängde upp händerna och de sprang till sidan av scenen för att snart springa ut och dansa. Jag gick bort till buffén där Felicia, Alice och Fanny stod.
”Ohh, I’m so nervous and I’m not gonna dance!” Sa jag och drack lite vatten.
”I know the feeling” Sa Alice. ”I had it the first thime I was on a concert backstage too, but you gonna worrie about your dancers, so it's not strange that you're nervous”. Vi hörde första låten, och vi skojade med varandra och satte på oss solglasögon bara för skojs skull. När killarna började småprata med varandra på scen kom två killar med Gariella mellan sig.
”Gabriella, what happen?” Frågade jag henne när jag kom fram.
”One of the guitarrplayers was where he wasn’t meant to be, and I triped and here I am” Sa hon och gnyde. Hennes ena fot var dubbel så stor som den andra och killarna bar i väg henne.
”Fanny, you’re gonna jump in!” Sa jag till henne, men jag vände mig om och hon stod inte där.
”Where’s Fanny?” Frågade jag Alice och Felicia men de rykte på axlarna.
”Emma!” Ropade Linda och kom springade mot mig. Hon sa inget mer, bara tog tag i min arm och började springa mot scenen. Jag var inte helt med mentalt förän jag märkte att jag stod på scenen.
Vad kommer hända nu när Emma står på scenen.(jag vet att jag inte sagt det här förut, men hon ska ha lite scenskräck). Så vad händer nu?
Kolla gärna in min One Direction novell & kommentera vad du tycker! kram! :)
http://bedersen.blogg.se/category/pedersens-noveller.html
