bloglovin

Kapitel 29

Tidigare:
Felicias perspektiv:
Jag satt och tittade på tv:e när mobilen plingade till. "Want to do something?" Det var från Alice. "Sure, what?"messade jag tillbaka. "A movie at my place?" "Coming!" Skrev jag och stängde av tv:en och sprang mot ytterdörren. Jag satte på mig mina Converse och tog mina nycklar, låste dörren och sprang ner för trapporna och ut på gatan. Jag sprang bort två kvarter, in genom porten och upp tre våningar och knackade på första dörren.
"Hi!" Sa jag när Alice öppnade dörren.
"Hi" Sa hon och vi kramades och jag gick in.
Nu:
Emmas perspektiv:
Jag kom ut i ankomsthallen och såg Tom, på samma ställe som förra helgen.
"Hi Tom, how are you?" Frågade jag när jag kom fram till honom.
"I'm very fine miss Emma. How are you?" Svarade han och log mot mig.
"Well, I'm in London, so can't be any better" Sa jag och log. "Should we go?"
"Yes, of course" Sa han och så började vi gå och vi gick ut till samma avsides parkering idag, till limousinen. Jag glev in i baksätet och han i förarsätet. Jag kollade ut genom fönstret och såg samma saker jag sett förra veckan. Jag kollade runt i limousinen och såg att det fanns en telefon. "Driver" stod det på den. Jag lyfte på den och såg att Tom tog upp en liknande i framsätet.
"Yes miss Emma?" Frågade han och tittade bak på mig i bakspegeln.
"Well, hum... Do you know if the boys are home today?" Frågade jag, eftersom jag egentligen inte skulle ha stört honom.
"They can be. They hoped that Linda would let them go today. Was it something else?"
"No, thank you" Sa jag och vi la ner lurarna. Vi stannade utanför samma hus och jag hade hunnit tagit upp kartan och nyckeln till lägenheten. Jag klev ur bilen och såg då Tom komma runt bilen.
"Why are you coming around the car? I got a map last week-end." Sa jag
"Oh, I was only going to open your cardoor." Sa han.
"I promise, I can open it myself. But thank you anyway. And thank you for all stuff and your driving me. Can you trive me on Sunday again?" Frågade jag
"Well yes of course. Just text or call me a time so I can be here. Bye miss Emma!" Sa han och körde iväg.
"Bye!" Ropade jag efter bilen och vinkade. Sedan vände jag mig möt huset och tittade på kartan. Så tittade jag upp på huset igen och gick fram och slog en kod och dörren öppnades och jag klev in med mitt pick och pack.
30 minuter senare...
Jag stack in nyckeln i nyckelhålet och vred om. Det klickade och jag öppnade och gick in. Det lyste i hallen och det var mat i mikron som gick, så de verkade precis ha gått. Jag lyfte upp min väska till övervåningen, till Louis rum, som jag visste vilket det var. När jag gick ner för trappan hörde jag dörren öppnas.
"Hello?" Ropade jag. Då hörde jag, vilket lät som hela hallen rasade, och hur någon kom springade. Det var precis innan denna person lyfte upp mig i luften jag sett vem det var. Louis.
"Hi" Sa han och kysste mig.
"Hi" Sa jag och bara log. "I heard that Linda let you guys go early today. Where's the rest?"
"They are out shopping some food. When did you came?" Frågade han och kramade mig lite mera. Jag la mina händer i hans nacke och lekte med hans hår.
"Five minutes. So how was the meeting?"
"Well, we talked about lights, sound and all the dancers. I'm just happy they let us don't dance. And you probably know why" Sa han och tittade mot mickron som plingade.
"Yes, cause you boys can't dance at all. Right?" Sa jag och log. "You know, you can eat because you look very hungry"
"Thanks" Sa han och sprang bort mot mikron och la upp lasagnen på en tallrik och hämtade ett glas och hällde upp apelsinjuice och ställde sig vid köksön och började äta.
"I didn't have time to ask last week-end, but it looks like you guys moved here not so long ago" Sa jag och satte mig på en stol mitt emot honom.
"Well..." Sa han och la in en stor tugga med lasagne i munnen.
"We moved here just, 2 days before we went to Cyprus, I think. Before we lived in a house with pool and stuff. But our fans broke into our house, so we had to move. And here we are, but our fans still knows where we live, and we moved here so we, if we want to, go the backdoor, cause it dosen't look on the another side that you are coming to this building. So that's why we don't have so much stuff here yet." Sa han och slevade in mer lasagne.
"Okey" Sa jag. Då hörde jag hur dörren öppnades och strax efter kom killarna inspringande och mot Louis som precis hade ställt ner sin disk i diskhon. Han hade som tur var inga saker i händerna och inget vass var i närheten, för i nästa sekund kom killarna och brottade ner Louis och la sig på honom. Jag gick runt köksön och tittade på killhögen. Sedan gick jag till hallen och hämtade det killarna hade köpt och ställde in det i kylen.
"Guys I'm going and getting the food we bought and putting it in the fridge." Sa Liam och gick mot hallen.
"Already done Liam" Sa jag och tog upp tidningen från golvet och satte mig och började läsa i soffan.
"When did you came?" Frågade Liam och såg väldigt förvirrad ut.
"Before you anyway" Sa jag och bläddrade i tidningen.
"Louis, was she here when we attacked you?" Frågade Niall och lät verkligen jätte förvirrad.
"Yes she was." Sa Louis och öppnade kylskåpet. "If you haven't attacked me, you should have notise"
"So Emma" Sa Harry och hoppade över soffryggen och satte sig i soffan bredvid mig. "How are you?"
"I'm fine Styles." Sa jag och slog ihop tidningen. "How are you?"
"Fine, finally week-end. And I'm gonna call Felicia." Sa han och sprang upp för trappan och in på sitt rum. Jag bara skrattade åt honom och vände sig mot resten av killarna som var kvar i köket.
"And how's the rest?"
"Well, we're fine. Just gonna be great to go on a tour again. And this is bigger and longer." Sa Zayn.
"Yeah buddie, and we're going to Ireland." Sa Niall glatt och gick fram till kylskåpet och kollade om det fanns något att äta. Då tittade jag på Liam, som hade varit tyst hela tiden, vilket var ovanligt.
"And how about you Liam?" Frågade jag och han tittade förvånat på mig.
"I'm fine, I'm just gonna go to the bathroom" Sa han och gick upp för trappan och försvann tillsammans med Zayn och Niall.
"What about him?" Frågade jag Louis och tittade efter de.
"He have drinked too many milkshakes today." Sa han och kramade mig bakifrån.
"Why?"
"Cause he likes the girl who works there"
"Ah, okey, then I understand. How about Zayn. Does he likes a girl at the moment?"
"Yes, one of the dancers. They were on a date in the week."
"So you all have girls now?"
"Yes." Sa han och kysste mig.
"When are you going on tour?" Frågade jag honom han vi slutade kyssas. Snälla säg inte snart, snälla inte snart!
"In three weeks. But we are going to be in UK for like 2 weeks, then we are going for three conserts on Ireland and then over to America. So you can still come for five weeks. But we can't meet very much, but some."
"Okey. Just say if I can help with something. Okey?"
"Sure" Sa han och kysste mig igen.
Lördag eftermiddag
Nicoles perspektiv:
"I'm off now, see you tomorrow" Sa jag till min chef och gick ut från Milkshake City. Nu skulle jag skynda mig hem för förbereda innan min date med Liam. Jag kom fram till min bil och hoppade in. Jag la handväskan på passargerarsätet och tittade mig själv i bakspegeln. Jag suckade åt min hår och tog upp en gummisnodd ur handsfacket. Jag satte upp det i en slarvig hästsvans och startade bilen.
När jag kom hem sprang jag mot min garderob och tog fram en av väldigt få klänningar i min garderob, en mörkblå, knälång med smala axelband. Jag suckade när jag kom på att jag inte kunde ha Converse till det, så jag vände mig mot mina två par klackskor. Ett par svarta och ett par vita. De svarta skulle inte passa till min mörkblåa klänning, så det fick bli de vita. När jag höll på att sminka mig fick jag ett sms. Where do you live? And around 7? Liam . Jag smsade tillbaka: York way 23 5 fl code 5482. Perfect :) . Jag kollade på klockan. En och en halv timme tills han skulle komma. Det var bara och skynda sig.
Liams perspektiv:
York way 23 5 fl code 5482. Prefect :) . Jag slängde mobilen på sängen och tittade in i min garderob. Vad skulle jag ha på mig?
"Need some help?" Var det någon som frågade i dörröppningen. Det var Emma.
"Yeah sure" Sa jag och la mig på sängen. "Please help me"
"Okey. First, what are you gonna do?"
"We're gonna go and eat on a nice resturang, then... Well I don't know" Sa jag och suckade.
"Okey, I know exacly what you are gonna wear" Sa hon och tittade in i min garderob.
1 h senare...
Jag stod i hallen och pratade med Tom i telefon. Han skulle komma och hämta mig inom några minuter sedan skulle vi hem till Nicole.
"Okey, thank you Tom. Bye"
"So are you do? Gonna go now?" Frågade Emma och lutade sig mot väggen.
"Yes and thank you for your help." Sa jag och öppnade dörren. "See you tomorrow"
"Yes and good luck Liam!" Sa hon och stängde dörren samtidigt som jag började små springa ner för trapporna.

Förlåt för att det har dröjt. Ska fixa tema m.m. nu. Glad påsk!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0