Kapitel 19
Tidigare:
Emmas perspektiv:
Samtidigt som jag plockade ihop det sista innan jag skulle säga hej då till Louis såg det ut som han ville säga något, men inte sa det. När vi tillslut stod i dörren och han skulle gå upp sa jag: "What do you want to say Louis?"
"Okey, I really want to meet you again, so can I have your Twitter or e-mail or phonenumber or something. Please?"
"Yes, just a second" Sa jag och gick in och hämtade penna och papper och skrev ner Twitter, e-mail, telefonnummer och FB.
"Is this okey?" Frågade jag och räckte fram pappret med allt på.
"Perfect" Sa han, kysste mig och gick bort mot hissarna.
Nu:
Emmas perspektiv:
Nu var jag alltså tillbaka hemma i Sverige, i Stockholm och långt ifrån Louis. Jag suckade och la mig på sängen. Och jag kunde inte direkt berätta för någon, eller visa alla bilder jag tagit på mig och killarna, särsklit på mig och Louis. Jag kände hur mobilen vibbrerade till och tog upp den ur fickan. 2 sms på samma gång hade jag fått. Jag öppnade det första: "Tillbaka till Sverige än? Hur var det och är du äckligt brun nu? <3333 Tina". Tina är en av mina bästa kompisar, så jag svarade och frågade om vi skulle gå på bio senare. Jag öppnade det andra och läste: "Miss u so much. Wish u was here to make my day brighter. xx Louis ;). Jag läste det säkert 100 gånger innan jag svarade: Missing u too. And I forgot to tell u but, u know u crazy, right? xx Emma :D. Någon minut senare fick jag tillbaka: I know, but I'm crazy about u :P. Jag bara log åt sms:et och drog åt mig ett par hörlurar och satte på WMYB.
Louis perspektiv:
Jag hade percis smsat till Emma och hon hade svarat direkt. Jag saknar henne skit mycket och hoppas hon kan komma till Londo snart. Faktiskt var de det jag höll på med, leta resa så hon kunde komma ner en helg. När jag hade varit i hennes hotellrum och hon hade packat ihop det sista hade jag sett hennes pass och kollat när hon var född och så där.
"What are you doing?" Frågade Harry och satte sig i en fotölj i vårat vardagsrum.
"Just checking flights" Svarade jag oberört och tittade vidare.
"Where are you going?" Frågade Harry. "Sweden?"
"No, I want to surprise her, so she is coming to London" Sa jag.
"Great! I miss her, she was funny" Sa Harry och gick bort mot kylskåpet.
"Really?" Sa jag och tittade upp från min Mac. "I tought you two just was fighting all the time"
"Yes, I fight with her like I fight with Gemma." Sa han och drack direkt ur mjölkpacketet som stod i kylskåpsdörren.
"Okey." Sa jag. "Do you think she can come the second week-end in september?"
"I think she would come day and night to see you" Sa Harry till mig och gick till hallen och satte på sig skor. "I'm gonna buy some milk. Do you want something?"
"No thank" Sa jag och klickade på boka plats.
Kapitel 18
Tidigare:
Louis perspektiv:
Vi tillbringade ännu en dag tillsammans, vi åt frukost tillsammans, var på stranden tillsammans och Emma vilade t.o.m hos oss idag. Men jag ville precis som hon, ha 2 perfekta dagar tillsammans för vi vet ju aldrig när vi träffas nästa gång. Vi åt middag tillsammans också, en meze. Vi hade jätte trevligt och jag gillade Emma mer och mer. Varför kan hon inte bo i England?
Nu:
Louis perspektiv:
Sista dagen kunde vi bara vara på stranden halva dagen för vi behövde packa för planen skulle gå tidigt på morgonen och vi behövde gå upp tidigt. Emma hjälpte oss för hon var nästan klar med sin sa hon.
"Harry, do you really pack your bags like this?" Sa hon och tittade på ett berg med kläder han slängt ner i väskan och tänkte trycka ihop.
"Yes, why?" Frågade han oberört.
"Nothing" Sa hon och suckade och gick och hjälpte mig istället.
"How is it going for you then?" Frågade hon medans jag la armen om henne.
"When you are around, everything is going well" Sa jag kysste henne. Jag drog mig till henne och hon la sina armar om min hals. Plötsligt fick vi väldigt mycket vatten på oss och Emma skrek av förvåning och för att det var så kallt.
"Sorry, but you two were too hot" Sa Harry och Emma slog till honom på armen.
"Harry, I know you aren't finish with your packing, so you should pack your bag." Sa Emma och lät som min mamma i just det tonläget.
"Okey, sorry" Sa han och gick bort mot packning. Jag tittade på henne och frågade: "You don't have kids, right?"
Emmas perspektiv:
Ja, den frågan har man ju hört tidigare. Du har inte barn va? Jag skrattade och svarade att det hade jag inte. Jag bara har många fadderbarn i skolan och alltid önskat mig ett småsyskon, men idag är jag väl ganska glad att jag inte har något. Resten av kvällen gjorde vi inget speciellt, och då var det bara jag och Louis. Vi bara var tillsammans och önskade att tiden tillsammans inte skulle ta slut. Men tiden går och tillslut måste man säga god natt och hej då. Enda gången Louis gick in i mitt och mina föräldrars hotellrum. Samtidigt som jag plockade ihop det sista innan jag skulle säga hej då till Louis såg det ut som han ville säga något, men inte sa det. När vi tillslut stod i dörren och han skulle gå upp sa jag: "What do you want to say Louis?"
"Okey, I really want to meet you again, so can I have your Twitter or e-mail or phonenumber or something. Please?"
"Yes, just a second" Sa jag och gick in och hämtade penna och papper och skrev ner Twitter, e-mail, telefonnummer och FB.
"Is this okey?" Frågade jag och räckte fram pappret med allt på.
"Perfect" Sa han, kysste mig och gick bort mot hissarna.
Kapitel 17
Tidigare:
Emmas perspektiv:
Jag och killarna hade haft jätte kul och jag hade vunnit över Harry med 1 poäng. Det var bara för att jag fick en hole-in-one till på sista hålet och han fick en birde. Nu låg jag i min säng och längtade grymt mycket efter Louis.
"Åh, vad jag önskar att han var här nu" Sa jag låg för mig själv. Då knakade det på dörren och jag gick upp för att öppna
Nu:
Emmas perspektiv:
Men det var inte personen jag hoppades på som var på andra sidan dörren, det var min mamma och jag såg direkt att jag skulle få sova på madressen som låg under min säng.
"Jag går och tar fram madrassen" Sa jag, gick och drog fram madrassen och la mig direkt på den för att sova. Men mamma ville ju självklart prata, men jag fattade inget av vad hon snackade om för jag var så trött. Tillslut somnade jag och tänkte att detta måste få ett slut, och det är väldigt snart!
Nästa morgon vaknade jag av mina föräldrar och med en väldig huvudvärk. Jag satte mig och och räckte mig efter vattenflaskan som stod på bordet och drack upp den. Jag ställde mig upp och tog lite kläder och gick in i badrummet och bytte om. Jag kollade på mitt skatbo till hår och borstade efter mycket om och men. Jag satte upp det i en slarvig hästsvans och gäspade sort. Jag kollade på klockan och såg att den var 10 och då hade jag alltså sovit i ca 9 timmar och då brukar jag vara pigg, men ja. Jag gick ut från badrummet och fick vinddraget efter hotellrummet i ansiktet. Jag såg att pappa satt på balkongen så jag ropade: "Jag går och äter frukost, sen går jag till stranden!"
"Okej" Ropade pappa tillbaka och så gick jag, men jag gick inte ner till frukost, jag gick upp till killarnas rum. Jag knackade på och möttes av en yrvaken Zayn.
Louis perspektiv:
"Moring sleepy head" Var det någon som viskade i mitt öra så jag vaknade. Jag vände mig om och öppnade ögonen och såg Emma stå där, påklädd och pigg.
"Morning" Sa jag och gäspade.
"You know, you have to get up now" Sa hon till mig och drog undan hår från mina ögon.
"No, I want to sleep more. I'm so tired"
"Fine, you leave me no choice" Sa hon och ställde sig upp. Jag blundade och hann nästan somna om, men hon drog bort gardinerna för fönstrerna och vi alla killar stönade.
"Emma, do you hate us?" Frågade Liam trött.
"No, but after today it's only tomorrow left, then we're going home. And I want to have fun the 2 last days. So come on get up!"
Efter mycket kom vi i alla fall upp (eller snarare efter mycket hoppande av Emma i våra sängar. Hon hoppade bättre än oss killar och hon sa att det berode på dansen). Vi tillbringade ännu en dag tillsammans, vi åt frukost tillsammans, var på stranden tillsammans och Emma vilade t.o.m hos oss idag. Men jag ville precis som hon, ha 2 perfekta dagar tillsammans för vi vet ju aldrig när vi träffas nästa gång. Vi åt middag tillsammans också, en meze. Vi hade jätte trevligt och jag gillade Emma mer och mer. Varför kan hon inte bo i England?
Kaptel 16
Tidigare:
Så klockan 06:00 imorgon bitti lyfter mitt plan, men jag har/håller på skriva nya kapitel och jag ställer de på tidsinställt och hoppas att det funkar, annars kommer typ 6 kapitel nästa lördag.
Louis perspektiv:
Emma tittade på klockan och sa: "Yes, it's really time to go if we want to have dinner and play mini-golf tonight". Då blev Harry till sig och sprang efter ett par skor och skrek: "MINI-GOLF! Hurry guys so we can play!" Vi andra skrattade åt honom, han såg bara för rolig ut.
Nu:
Louis perspektiv:
Vi var nu och spelade mini-golf och den som låg bäst till var förvånandsvärt Niall. Han som alltid brukade klanta till det när han skrattar så mycket. Sedan var det Harry och Emma på än så länge delad andra plats, Liam, Zayn och sist jag. Som vanligt. Jag vet inte vad det är men såna här saker går typ aldrig bra för mig. Men jag tycker att det är kul att omgås, så jag bryr mig inte om vart jag hamnar på för plats, för, det är ju bara ett spel.
"Hole-in-one!" Skrek Harry av lycka och gick fram till Emma. "Can you beat that?". Hon skrattade och svarade lugnt: "Harry, I have 3 big brothers, so I know how guys works and I have played mini-golf all my life, every summer, so, YES, I can beat that". Hon gick fram studerade banan i några sekunder, sedan la hon ner bollen, tog ett djupt andetag och puttade till bollen. Och mycket riktigt, hon fick också en hole-in-one.
"Ohh. Harold, Emma just beated you. With a hole-in-one. So, Harry Styles have just been beated by a girl. How does it feel Harry?" Frågade Liam och låtsades hålla fram en mikrofon. Jag, Niall och Emma skrattade väldigt mycket åt de och Harrys svar var ett slag på Liams arm. Jag gick fram till Emma och kramade henne bakifrån.
"You're having fun?" Frågade jag henne.
"I'm having the best time of my life!" Sa hon och kysste mig.
"Please, not here" Sa Harry antydande och Emma skrattade.
"What, you want one too honey?" Frågade jag och log.
"Yes" Sa Harry och gick fram till mig och pussade mig på munnen. Nu skrattade Emma så hon grät och hon och Niall låg på marken och tjöt av skratt.
"And Emma" Sa Harry till Emma samtidigt som jag hjälpte henne upp. "Remember, he's mine"
"Bring it" Sa hon och log.
Emmas perspektiv:
Jag och killarna hade haft jätte kul och jag hade vunnit över Harry med 1 poäng. Det var bara för att jag fick en hole-in-one till på sista hålet och han fick en birde. Nu låg jag i min säng och längtade grymt mycket efter Louis.
"Åh, vad jag önskar att han var här nu" Sa jag låg för mig själv. Då knakade det på dörren och jag gick upp för att öppna.
Så klockan 06:00 imorgon bitti lyfter mitt plan, men jag har/håller på skriva nya kapitel och jag ställer de på tidsinställt och hoppas att det funkar, annars kommer typ 6 kapitel nästa lördag.
Ha en bra vecka/lovvecka ;)
Kaptel 15
Tidigare:
Louis perspektiv:
"Vas happenin?" Sa Zayn och tittade på mig.
"Oh, just that everyone else is going home and it's getting late." Sa jag och pekade på min mobil jag höll upp i handen.
"Yeah, we should probably go back to the hotel now" Sa Liam och reste sig och borstade bort sanden från sina badbrallor. Vi packade ihop det lilla vi hade och gick tillbaka. Jag la armen om Emma och så pratade vi lite till. När vi kom tillbaka gick Emma till sitt hotellrum och vi åkte upp till vårat.
"What a nice day" Sa Harry och la sig raklång på soffan.
"Yeah, and I like Emma" Sa Niall och gick och tog en vattenflaska ur kylen och drack. "And guys, I'm hungry"
Nu:
Emmas perspektiv:
Dagen på stranden med killarna hade varit jätte kul. Vi skvätte mycket vatten på varandra och Louis kallade mig sin. Jag kommer aldrig glömma det ögonblicket. Jag kom innanför dörren och lutade mig mot den och suckade lyckligt.
"Emma?" Ropade mamma från balkongen.
"Ja?" Ropade jag tillbaka.
"Kan du komma hit ett slag?" Ropade hon och jag gick ut till henne.
"Vart har du varit idag?" Frågade hon.
"Jag har varit på stranden med killarna" Sa jag lugnt och lutade mig mot väggen.
"Jaså. Var det kul?"
"Ja, vi hade trevligt"
"Okej, bra. Men komihåg..."
"Akta dig, du vet aldrig vad du kan råka ut för, jag vet mamma! Jag har precis fyllt 18 år. Jag tror jag kan ta hand om mig själv lite grann i alla fall."
"Ja, det är ju bra. Men ikväll vi jag och din pappa vara ensamma, så du får vara med de där killarna ikväll om de låter dig vara med. Okej?" frågade mamma och det lät nästan som om hon var sur.
"Tack mamma!" Sa jag lugnt och kramade henne, men inombords skrek jag av glädje. Jag bara hoppades att killarna skulle låta mig vara med de.
Louis perspektiv:
Emma kom upp till vårt hotellrum efter en stund och så fort jag öppnade dörren och såg att det var hon, tog jag henne i mina armar och kysste henne.
"I have miss you" Sa jag som en ursäkt att kyssa henne.
"I have missed you too" Sa hon och kramade mig. "Are you guys doing something special tonight?"
"No." Sa jag. "What do you have in mind?"
"Well, my parents want to be alone tonight and I have nothing to do. And I wonder if you want to do something" Sa hon.
"I want to play mini-golf!" Ropade Harry och kom springande och hoppade upp på min rygg. Emma skrattade, så vi måste se väldigt roliga ut.
"Okey Harry." Sa hon. "We can play some mini-golf" Sa Emma till honom
"Yaaay!" Sa Harry och lät som ett litet barn som skulle få godis.
"Harold, you are havier. How much have you eat?" Frågade jag och släppte ner honom från min rygg.
"What? Is he doing that a lot?" Frågade Emma.
"Yes, nearly every day" Sa Harry och flinade. Vad han inte märkte var att Emma fick tag i en kudde och så slog hon till honom med den i ansiktet.
"Don't you dare" Sa Harry och försökte låta arg. Emma bara log sitt underbara leende och såg lurig ut och såg ut som hon tänkte.
"Well... NO!" Ropade hon och slog till honom med en annan kudde och så var kuddkriget igång. Liam och Niall som var på balkongen kom in och tittade först på oss tre som hade kuddkrig, sedan på varandra och sen sprang de in skrikande och tog varsin kudde och var också med. Vi hörde steg utanför dörren och vi lyssnade.
"Guys, we surprise Zayn" Viskade Liam och vi gömde oss strax innanför dörren.
"Vas happenin?" Frågade Zayn och märkte sedan att ingen var här.
"Hello?" Frågade han ut i luften och då ropade Liam: "NOW" och då slog vi till Zayn med alla kuddar. När han tillslut låg på golvet, höll han handen på hjärtat och sa: "It's been nice to have meet you guys. But now, it's time to go" och så la han huvudet på sidan och låtsades vara död. Emma tittade på klockan och sa: "Yes, it's really time to go if we want to have dinner and play mini-golf tonight". Då blev Harry till sig och sprang efter ett par skor och skrek: "MINI-GOLF! Hurry guys so we can play!" Vi andra skrattade åt honom, han såg bara för rolig ut.
Kaptel 14
Tidigare:
"Come on" Sa jag tog tag i hennes hand och sprang upp på bryggan. Den var varmare än man väntade och jag skulle bli väldigt förvånad om jag inte hade blåsor när jag kom upp till stranden igen. När vi kom längst ut på bryggan stannade vi och tittade ner i vattnet. Det var säkert 20 meter ner och jag började tänka på Zayn som var ganska vattenrädd, men den har blivit bättre. Så tittade jag på Emma som stod bredvid mig. Hennes bruna hår fladdrade i vinden och hon hade gåshud på magen. Jag drog henne närmare, kysste henne, lyfte upp henne i mina armar och hoppade i vattnet.
Nu:
Emmas perspektiv:
Han gjorde det igen. Han hoppade i vattnet med mig i famnen, men nu i det öppna Medelhavet och inte i en stängd hotellpool. Han släppte taget när vi var i vattnet och när vi kom upp hostade jag upp lite saltvatten.
"Louis!" Sa jag och tog håret ur ansiktet.
"Yes love?" Frågade han och drog mig närmare.
"You did it - again!" Sa jag menande, samtidigt som jag log stort.
"Sorry, just I like it when you're wet" Sa han och då stängte jag vatten i ansiktet på honom. Då släppte han taget om mig och började slänga vatten på mig. Jag började simma inåt och skvätte vatten med fötterna och Louis försökte skvätta vatten samtidigt som han simmade. Det så jätte roligt ut, en gång så såg det nästan ut som han skulle svälva halva viken vi var i. Vi kom in så man kunde stå och då ställde jag mig upp och skvätte vatten och han gjorde samma sak. På något underligt sätt kom vi, samtidigt som vi skvätte vatten på varandra, tillbaka där killarna var.
"What are you guys doing?" Ropade Liam ifrån sin solstol.
"What do it looks like Liam?" Ropade Louis tillbaka och jag tyckte att han tittade på något, men jag stuntade i det. Fast, det borde jag inte ha gjort för plötsligt åkte jag upp i luften och jag tjöt.
"Ahhh!" Ropade jag och skrattade när jag såg att det var Niall och Harry som hade lyft upp mig.
"What are you doing with my girl?" Frågade Louis och log mot mig. Jag själv smälte som smör i solsken när han sa att jag var hans. Bara tänkt, han ville att jag skulle vara hans tjej. Detta måste nästan vara en dröm.
"Louis, you can go up to Liam, Zayn is coming with coffee and we are going to talk to Emma" Sa Harry och försökte vara allvarlig, men både han och Niall började gapskratta när de tittade på varandra och tappade mig i vattnet.
"Thanks guys" Sa jag och ställde mig upp och försökte verkligen låta allvarlig, men det misslyckades för mig också.
Louis perspektiv:
Emma hon var så lätt att vara med och hon och killarna kommer lätt överrens. Nu satt vi på de två solstolar vi hade och drack kaffe. Vi pratade om det mesta och vi fick veta att Emma har dansat sedan hon var 4 år och har dansat nästan alla stilar. Hon dansar 3 gånger i veckan med sina 4 bästa tjejkompisar, fast hon har flera bästa kompisar, men de här 4 har hon känt i princip hela livet och därför säger hon alltid de som bästa kompisar. Vi berättade nästan allt, utan allt om X-Factor, Brit Awards och hela den resan för vi ville inte att hon ville bi våra bästa vänner för att vi är kända. Jag tittade på klockan och såg att den var kvart över fyra och de flesta andra på stranden började gå hemåt.
"Vas happenin?" Sa Zayn och tittade på mig.
"Oh, just that everyone else is going home and it's getting late." Sa jag och pekade på min mobil jag höll upp i handen.
"Yeah, we should probably go back to the hotel now" Sa Liam och reste sig och borstade bort sanden från sina badbrallor. Vi packade ihop det lilla vi hade och gick tillbaka. Jag la armen om Emma och så pratade vi lite till. När vi kom tillbaka gick Emma till sitt hotellrum och vi åkte upp till vårat.
"What a nice day" Sa Harry och la sig raklång på soffan.
"Yeah, and I like Emma" Sa Niall och gick och tog en vattenflaska ur kylen och drack. "And guys, I'm hungry"
Förlåt för att det kommer upp så sent, hann inte. Det kom iallafall ett! Och för er som inte vet om detta så vann killarna BritAward:en (länk: http://www.youtube.com/watch?v=n8WlxnttpG0&feature=g-u-u&context=G29a88dbFUAAAAAAAAAA). Så stolt :D ska skriva några kapitel imorgon eftersom jag åker tidigt fredag morgon och inte kan blogga utomlands tyvärr. Men jag ska verkligen försöka med att skriva 10 kapitel som jag sätter tidsinställt. Sen undrar jag hur gammal ni tror Emma är. Gissa på ;)!
Kaptel 13
Tidigare:
"Where in Sweden are you from?"
"Stockholm."
"And how old are you?" Frågade han och drog mig närmare. Jag log mot honom och borrade in mitt huvud mot hans bröstkorg.
"You have to guess, but tomorrow. Good night Louis" Sa jag.
"Good night honey" Sa han och la sin vänster arm över mig, och kysste mig god natt. Där efter somnade vi.
Nu:
Emmas perspektiv:
Jag vaknade av att jag råkade dunka mitt huvud i sänggaveln. Jag tittade mig lite förvirrat omkring i rummet och tittade sedan på Louis som sov som ett barn. Han såg så gullig ut, men jag ville inte väcka honom, så jag tog försiktigt bort hans arm från min magen och gick försiktigt upp ur sängen. Jag hittade min klänning ute på balkongen som någon hade hängt upp, så nu var den torr och väldigt varm, för den är ju svart. Jag gick in och satte på mig den och la tröjan och byxorna på en stol. Jag hittade ett papper och en penna och skrev: "Dear Louis. Thank you for yesterday, I had a great time. But I have to go now, my parents will kill me, but see ya later? Love /Emma" och la den på nattduksbordet bredvid sängen. Jag gick ner till hotellrummet och hoppades att mina föräldrar inte skulle vara där, men jag hade ju min vanliga tur, de var där.
"Var har du varit? Vi ringde Sebastian, men han hade bara sett dig med en kille och att ni hade försvunnit tidigt. Så Emma, var har ni varit?" Frågade pappa.
"Ja, vi försvann tidigt, men vi gick upp till hans hotellrum - låt mig till punkt- och där drack vi ENDAST vatten och jag sov på soffan för jag ville inte väcka er. Okej?" Sa jag. Okej, jag ljög för mina föräldrar, men skulle jag säga sanningen skulle jag få utegångsförbund resten av resan och säkert 2 månader efter. Och jag ville ju träffa Louis innan vi reser hem, jag kommer ju typ aldrig träffa honom igen. Och jag vill ju så gärna träffa honom igen...
"Om det var allt som hände har jag inget att klaga på. Eller vad tycker du?" Sa mamma och tittade på pappa.
"Nej. Emma, du får antingen ligga vid poolen idag, vara inne eller ringa och hitta oss på stranden." Sa mamma och de gick mot dörren. "Okej?"
"Visst. Syns" Sa jag och stängde in mig på toaletten.
Louis perspektiv:
Jag vaknade av att killarna hoppade i min säng och sjöng våran morgonsång. Jag öppnade ena ögat och hoppades på att se Emma, men såg istället ett brev på bordet. Jag satte mig upp och räckte mig efter det. Jag läste det och gick upp. Killarna kollade konsigt på mig, men jag frågade istället Niall: "Niall, breakfast?"
"Yeah buddy." Sa han och vi alla skrattade. Vi gjorde oss i ordning och gick sedan ner. Eller gick och gick, vi snarare hade springtävling ner för trapporna. Zayn vann och Harry kom sist. Han sa för att han lät oss andra komma före. Vi gick in i resturangen och det första jag såg var Emma. Jag gick en omväg och smög upp bakom henne. Jag kom runt och la mina armar runt hennes midja.
"Hi Louis" Sa hon och försatte ta mat.
"Hi babe" Sa jag och ställde mig bredvid henne. "What are you gonna do after breakfast?"
"What are you gonna do after breakfast?" Frågade hon och log.
"I'm gonna stop there. Emma you're going with us to the beach. And you're gonna eat with us" Sa Harry.
"I'm gonna be with you under and after breakfast. It's that a good answer?" Frågade hon och skrattade.
"Best answer." Sa jag och gick för att ta mat.
Emmas perspektiv:
Jag tittade och skrattade åt Niall som såg ut att ha med sig halva servringen med mat till bordet.
"Are you really gonna eat that Niall?" Frågade jag och åt mera vattenmelon.
"Yeah buddy" Sa han och började äta på sitt berg av pannkakor.
"Is he really gonna eat ALL that?" Frågade jag Louis.
"I'm not surprise if he going to get more. But I think you're eating a lot too" Sa han och tittade på mitt egna berg av pannkakor med sirap, deverse sallad, juice, té och chokladflingor med mjölk.
"Sorry I'm hungry." Sa jag och började äta på en av mina pannkakor.
"You know, you and Niall should have an eating competition sometime and see how's eating most" Sa Zayn.
"She can't beat me" Sa Niall med en säker röst.
"Are you really sure about that?" Frågade jag och fortsatte äta på mina pannkakor.
"Ohh. Niall beated by a girl in an eating competition, I really would like to see that" Sa Liam och lutade sig tillbaka i stolen.
"Okey guys, I'm not started yet and I'm nearly stuffed. Can we just eat food and stop talk about food competitions?" Sa Harry.
"Sorry Harry." Sa jag och reste mig. "But, I'm hungry and I'm going for some more. Niall, wanna join?"
Louis perspektiv:
Jag har aldrig sett en tjej äta så mycket. Hon och Niall borde verkligen ha den där mattävlingen och se vem som kan äta mest. Nu var vi på stranden och njöt av att det var sommar. Jag och Emma gick en lite sväng längs strandkanten och hon visade runt mig och vi kom fram till en flytbrygga och såg några utan flytvästar spring ut på den.
"What are they doing?" Frågade jag och tittade på Emma.
"Look now" Sa hon och pekade mot de. De hoppade från bryggan och simmade antingen in eller klättrade upp på bryggan i och hoppade i igen.
"Come on" Sa jag tog tag i hennes hand och sprang upp på bryggan. Den var varmare än man väntade och jag skulle bli väldigt förvånad om jag inte hade blåsor när jag kom upp till stranden igen. När vi kom längst ut på bryggan stannade vi och tittade ner i vattnet. Det var säkert 20 meter ner och jag började tänka på Zayn som var ganska vattenrädd, men den har blivit bättre. Så tittade jag på Emma som stod bredvid mig. Hennes bruna hår fladdrade i vinden och hon hade gåshud på magen för det blåste lite. Jag drog henne närmare, kysste henne, lyfte upp henne i mina armar och hoppade i vattnet.
Uttjatad ursäkt, sorry för det...
Idag har jag varit så trött och jag har ingen inspiration. Imorgon kommer min kära vän, S, tillbaka efter en veckas sjukdom (saknat dig GRYMT mycket!!) och det är hon som ger mig inspiration till mina historier. Konsigt, men så är det. Så imorgon kväll, kanske eftermiddag, så kommer nästa kapitel upp.
/C
P.S. Du vet väl att du kan följa mig via bloglovin och blogresponse?? (Förresten skulle ni vilja att jag skaffar på FB? Så ni ser på eran tidslinje när nästa del kommit upp. Eller för mycket?)
D.S.
Kapitel 12
Tidigare:
"Come on" sa han och drog in mig mot hissarna. "If we don't go up we can get a cold"
"Sure" sa jag.
"Men måste du alltid kommentera?" Hörde jag pappa säga.
"Skit." Sa jag och tittade på Louis och sedan ner på mina kläder. Jag tog tag i Louis och drog honom nära och in i ena hörnet i hissen. Vi tittade varandra i ögonen och så kysste vi varandra.
Nu:
Louis perspektiv:
Jag fattade inte att hon hade sagt ja. Att hon gillade mig som jag gillar henne. Vi hade gått tillbaka till festen och dansat, sedan hade började Jedward's låt Waterline. När den nästan var slut tog jag upp Emma i mina armar och hoppade i poolen. Och jag ville inte vara kvar på festen, så jag drog med mig Emma till hissen och nu stod vi här och kysstes efter att hon tragit med mig in i ena hörnet av hissen. Jag märkte att det var 2 personer bakom min rygg, men nu brydde jag mig bara om Emma. Jag la mina armar runt hennes midja och hon la sina armar om min nacke. Jag kunde inte bara fatta att hon gillade mig också.
Emmas perspeltiv:
Här stod jag med Louis i hissen och kysste honom. Äntligen! och bakom hans rygg stod mina föräldrar och de vet inte ens att det är jag. Haha! De stod och pratade om nåt jag inte hörde vad det var. Hissen stannade och de gick av. När hissdörren stängde slutade vi kyssas och bara lutade våra pannor mot varandra och tittade varandra i ögonen.. Hissen stannade och Louis tog min hand och vi gick av. Vi gick bort till rum 645. Han öppnade dörren och jag tappade hakan. Jag som trodde att jag bodde i ett snyggt rum. Det här rummet var ljus och inte så mörkt som mitt, mamma och pappas rum.
"What? frågade Louis och tittade på mig.
"Your room is so... nice!" Sa jag och gick runt och tittade. Louis kom fram till mig med en t-shirt och mjukisbyxor.
"If you don't want to wear your dress" Sa han och tittade ner på min nu fuktiga klänning.
"Thanks" Sa jag och tog emot kläderna. Jag tittade runt mer i hotellrummet och så märkte jag att Louis var borta. Så jag tog av mig klänningen och satte på mig t-shirten och byxorna.
"Louis?" Frågade jag försiktigt och gick runt. Då kom han upp bakom mig och drog mig till sig.
"Louis!" Sa jag och slog honom lätt på armen.
"What?" Sa han och försökte verka oskyldig
"You scared me" Sa jag och han la en hårslinga bakom mitt högra öra.
"Come on" Sa han, tog mig i handen och gick bort mot balkongen. Han öppnade dörren och där hade han ställt ett upp två ljus och två glas med läsk. Inte för att det var mycket, men det så jätte romantiskt ut. Vi satte oss och lyssnade på festen som pågick 6 våningar under oss. En av mina favoritlåtar, Me and my guitar med Tom Dice, och då ställde Louis sig upp och sträckte ut handen mot mig.
"May I?"
"Of course" Sa jag och ställde mig upp. Han la sina armar mot min rygg och jag la mina armar runt hans hals. När låten slutade stod vi bara kvar och tittade på varandra.
"Guys, can't we send the lights now?" Var det någon som ropade nere från festen.
"Sure, just a second!" Var det någon som svarade och jag och Louis gick fram till räcket och tittade ner. Och där nere från släppte de ljus som flyger och det var jätte vackert. Louis ställde sig bakom mig och lutade huvudet mot min axel. Jag gäspade, jag hade varit vaken sedan tidigt imorse och hade varit ganska sömnlös de senaste dagarna p.g.a. mina föräldrar.
"I think I have to go back to my hotelroom" Sa jag och vände mig mot Louis.
"But it's late and your parents are sleeping now, so you can sleep here, if you don't mind" Sa Louis.
"Sure, I can sleep here" Sa jag och kysste honom. Vi gick in och då tog han upp mig i sina armar igen.
"Louis!" Sa jag och skrattade. "You know I can walk on my own, right?"
"No" Sa han och kysste mig. När vi kom fram till sängen la han varsamt ner mig och la sig bredvid mig. Jag la mig på sidan och tittade på honom.
"Okey, before we gonna sleep I want to know something more about you" sa jag
"Okey, what am I gonna tell you? I'm from Doncaster, England. I'm 20 years old and I'm living with my four best friends in London. Well, that's it" Sa han. "And you?"
"Well, I'm from Sweden, still studying and what to move from Sweden when I'm older." Sa jag.
"Where in Sweden are you from?"
"Stockholm."
"And how old are you?" Frågade han och drog min närmare. Jag log mot honom och borrade in mitt huvud mot hans bröstkorg.
"You have to guess, but tomorrow. Good night Louis" Sa jag.
"Good night honey" Sa han och la sin vänster arm över mig, och kysste mig god natt. Där efter somnade vi.
Äntligen har jag skrivit kapitel 12! Om en vecka ska jag utomlands, så då kan jag inte skriva, men jag ska skriva mycket efter skolan som jag stället tidsinställt. Och jag tycker ni är dåliga på att kommentera!
Äntligen har jag skrivit kapitel 12! Om en vecka ska jag utomlands, så då kan jag inte skriva, men jag ska skriva mycket efter skolan som jag stället tidsinställt. Och jag tycker ni är dåliga på att kommentera!
Glad alla hjärtans dag + Kapitel 11
Glad alla hjärtans dag! Min kompis mobil kunde typ inte skicka bilder (???!!!), så tyvärr inga bilder från igår.
Hoppas ni kan vänta till torsdag/fredag då kapitel 12 kommer upp! Är inte hemma imorgon, är då i Romme med skolan. Hoppas ni gillade kapitlet!
Tidigare:
"Louis, they are killing me here, can't you just go on the party?" Sa Harry och avbröt mig i min tankegång.
"Fine" Sa jag och killarna hurrade.
"The shops are still opened, so lets go find something to have tomorrow" Sa Liam och slängde rumsnyckel till mig.
Nu:
Emmas perspektiv:
Jag satt framför en av alla speglar Maria hade fixit till ett av hotellrummen som var ledigt som alla vi tjejer fick invardera innan festen. Jag satt och tittade på min spegelbild. Ville jag verkligen gå på festen? Men jag ville ju inte gå till mina föräldrar, för jag hade lämnat de i ett till bråk.
"Are you okey Emma?" Frågade Maria.
"Yes, I am. Just thinking how to but my make-up on." Sa jag och log för att övertyga henne.
"Good" Sa hon och gick och pratade med några andra tjejer.
"Can I but some music on?" Var det någon som frågade.
"Sure" Sa Maria. Då gick tre tjejer fram till stereon, plugade in mobiltelefonen och satte på Stole My Heart med One Direction. Alla tjejer, utom jag, ställde sig upp och började sjunga med och dansa. Jag tog upp min kamera och tog några kort för de såg för roliga ut. Efter en stund började tjejerna bli klara, men jag satt kvar på stolen.
"Are you really sure you are okey Emma?" Frågade en tjej med knallrött hår mig.
"Yes, I'm totally sure" Sa jag. "You can go if you want to". Då gick alla, men Maria stannade i dörröppningen och sa: "You can stay here so long you want"
"Thanks"
"Your welcome. See ya"
"See ya". Sedan var hon borta med alla andra och jag var ensam. Jag tog upp min klänning, en enkel svart. Jag satte på mig den och tittade i spegeln. Jag satte bara på läppstift, lite mascara och lite rouge. Jag gick sedan ifrån hotellrummet och ner mot festen som hade varit igång ett tag, och jag hade hört den ett tag.
Louis perspektiv:
Jag fattar inte att killarna fick mig att göra detta. Nu satt jag på en solstol vid poolen med en coca-cola i handen. I högtalarna dunkade David Guettas nyaste låt. Jag hade inte sett Emma på hela dan och inte på festen. Jag tog en klunk cola. *Your insecure, don't know want for...* Samtidigt som jag hörde att What Makes You Beautiful, våran första singel, kom ur högtalarna vände sig alla mot dörren där man gick in på hotellet. När de började flytta på sig, såg jag att det var Emma. Jag, och alla andra killar, blev mållös. Den enklaste klänningen hade hon på nåt sätt gjort till den snyggaste någon sin och den passade henna perfekt. Hon kom fram till mig.
"Hi Louis" Sa hon. "Are you having fun?"
"Yes" Svarade jag och märkte hur alla tittade på oss.
"Do you know why everyone is starring at us?" Viskade hon till mig.
"Yes, they are starring at you" Viskade jag tillbaka och hon såg väldigt skeptisk ut. "it's true!"
"Okey. See you later" Sa hon och gick mot dansgolvet. Då såg jag hur hennes pojkvän kom ut och samtidigt böt de låt, till en annan av våra låtar, I Wish. De började dansa och då vände jag mig om och gick ner mot strandpromenaden, jag ville inte se på.
Emmas perspektiv:
När jag hade kommit till festen hade alla tittat på mig. Jag hade då gått fram till Louis, men han verkade också hamnat i trans eller nåt. Så jag gick och dansade och då kom Sebastian och de böt låt till I Wish. Han frågade om vi skulle dansa eftersom alla andra killar blev upptagna. Jag svarade ja och vi började dansa. Jag skulle titta på Louis, men såg att han gick ifrån hotellet. Sebastian släppte taget om mig och tittade på mig och bort mot Louis som snart inte syntes längre.
"Gå efter honom" sa han och nickade åt Louis håll.
"Vad menar du?" Frågade jag dumt och tittade undrande på honom.
"Men snälla, alla ser att du är kär i honom"
"Och? Jag har varit kär förut och det har inte slutat lyckligt, hur stor chans är det att detta kommer göra det? Och dessutom är han inte kär i mig"
"Bara gå efter honom" Sa Sebastian och tittade på mig med sin storebrors blick.
"Tack" Sa jag och sprang över gräsmattan. Medans jag sprang tog jag av mig mina klackskor som inte var så lätta att springa i.
"Louis!" Ropade jag. "Wait on me!"
Louis stod vid strandpromenadräcket och kollade ut på vattnet. Jag ropade en gång till och då vände han på sig och såg mig. Jag kom fram till räcket och flåsade efter mig springtur.
"Why did you left?" Frågade jag och tittade upp på honom.
"I didn't have a dance partner" Svarade han kort.
"Okey" Sa jag. "What is it with you? You seem so mad or something. Have something happen?" Han tittade ner på mig och det kändes som han ville säga nåt, men inte vågade.
"You can tell me anything" Sa jag och hoppade upp på räcket. Han tittade skeptiskt på mig men tog ett djupt andetag.
"It's just that I like you, but you have a boyfriend..."
"A boyfriend?!" Sa jag och började skratta. "I don't have a boyfriend"
"But that guy you're with all the time..."
"He's like my brother! To have him like a boyfriend. Huh" Sa jag och tittade på Louis och som tittade på mig.
"What?" Frågade jag.
"Do you like me?" Frågade han. "In that way". Jag hoppade ner från räcket och tog hans hand i min.
"Yes I do" Sa jag och log. "Come on, now we're going back" och såg drog jag med mig honom tillbaka till festen. Jag satte på mig mina skor på vägen också. Vi dansade ett tag och när Jedward's Waterline kom på dansade vi lite närmare och när det var typ 1 minut kvar på låten, lufte Louis upp mig och hoppade i poolen med mig. De andra hoppade efter. Louis kom upp ur poolen före mig och drog upp mig.
"Come on" sa han och drog in mig mot hissarna. "If we don't go up we can get a cold"
"Sure" sa jag.
"Men måste du alltid kommentera?" Hörde jag pappa säga.
"Skit." Sa jag och tittade på Louis och sedan ner på mina kläder. Jag tog tag i Louis och drog honom nära och in i ena hörnet i hissen. Vi tittade varandra i ögonen och så kysste vi varandra.
Hoppas ni kan vänta till torsdag/fredag då kapitel 12 kommer upp! Är inte hemma imorgon, är då i Romme med skolan. Hoppas ni gillade kapitlet!
Hinner tyvärr inte med kapitel 11 idag.
Jag är nu vid datorn för första gången idag. Jag skulle ha hunnit efter skolan (kanske, mina kompisar hade kanske kommit hem till mig), men jag gick och såg killarna (One Direction!) nu när de var i Stockholm. Ska få bilder m.m av min kompis imorgon, så imorgon kommer det upp. Hoppas ni kan stå ut en dag till ;)
Kram
Kapitel 10
Tidigare:
När vi kom fram tittade Sebastian på mig och sa: "You know you can live with us if you don't want to live with your parents?"
"Yes, I know Sebastian. But I have to face them some time and I'm going to be up when they are waking up."
"Okey. See ya" Sa han och vände bilen och körde iväg. Jag tittade efter honom och vände mig sedan om och gick in på hotellet för att åka upp till rummet. Skulle mamma vara där? Eller bara en uppriven och arg pappa som undrade vart man varit?"
Nu:
Emmas perspektiv:
Jag stod utanför rummet och bara tittade på dörren. Skulle jag vilja möta det på andra sidan? Svaret blev nej, men jag öppnade dörren ändå och gick in. Det var kolsvart och jag tog upp mobilen och lyste upp golvet. Jag bytte om och gick och la mig.
Sedan gick dagarna efter fort varandra och mamma kom tillbaka till oss, men tog min säng, så jag fick be om en madrass för jag delar inte säng med min pappa! Jag hann inte träffa killarna, men jag träffade Sebastian för att få prata med någon. Jag hade träffat Maria några gånger också, hon hade kommit till vårt hotellrum också en dag då hon hade sett mina föräldrar gå och samlat ihop alla tjejer i vår ålder och så satt vi på golvet och sängen och lite överallt och pratade. Vi pratade mest om lördags festen och killar de sett på hotellet. Jag satt tyst, men jag hoppades att killarna skulle komma.
"Don't you want a guy to come Emma?" Frågade Maria och tittade på mig. Hon och alla andra. Jag rodnade och alla blev genast intresserande.
"What's his name?" Frågade hon.
"His name's Louis" Sa jag och tittade upp på allihopa.
"Aren't you together with that other guy?" Var det någon frågade.
"Which other guy?" Frågade jag.
"The one that pick you up all the time and gets hugs and all that stuff"
"His like my brother! And I needed someone to talk to, how's not my parents" Sa jag. "So you thought we was together? Just because we had talked? Oh my god, if Louis think that too. But he dosen't even like me, so that dosen't matter." Då hörde vi mina föräldrar komma in genom dörren och jag såg att de var allmänt chokade av att det var kanske 25-30 tjejer i deras hotellrum.
"De ska precis gå" Sa jag till mina chokade föräldrar. "Sorry girls, you got to go now. See you tomorrow?" Frågade jag osäkert. Men jag fick "Of course Emma!" av de allihopa och så sprang de bort mot hissarna.
"Okey, see you tomorrow Emma. In the lobby 3.30 pm. Okey?" Sa Maria.
"Yes, lobby 3.30. Promise, see you then" Sa jag och stängde dörren.
"Vad gjorde alla de tjejerna här?" Frågade pappa.
"Vi pratade och imorgon är det lördag, så jag kan gå på hotellfesten och jag kan vara med tjejerna klockan halv fyra imorgon eftermiddag om jag vill. Jag kommer vara på hotellområdet hela kvällen imorgon, så oroa er inte. Ni kan göra vad ni vill medans jag är borta imorgon. Så vad vill ni göra nu?" Frågade jag och tittade lugnt på de. "Kortspel?"
Louis perspektiv:
Emma verkar ha undvikit mig och killarna de senaste dagarna. Undrar varför. Liam och Harry har sett henne en hel del med en annan kille. Han verkar lokal tydligen. Det var kanske därför hon var ledsen på planet, hon längtade efter sin cypriotiska pojkvän. Men varför skulle hon inte vilja prata med oss då? Imorgon är hotellpartyt, överväger att stanna på hotellrummet, men killarna kommer dra med mig vare sig jag vill eller inte. Jag hoppas att Emmas kille inte kommer dit. Sedan hörde jag ett skrik och en duns. Jag kollade in på rummet och såg Harry ligga på en soffa och att Niall och Zayn låg ovanpå honom.
"Guys, stop it, you killing my boobear." Sa jag och såg väldigt ledsen.
"Okey Lou, we can stop kill him - if you are going tomorrow on the hotelparty." Sa Zayn. Jag suckade och tittade på honom och tänkte: "Är han allvarlig? Måste jag gå? Jag vill inte träffa Emmas pojkvän. Och se de dansa tillsammans i månskenet..."
"Louis, they are killing me here, can't you just go on the party?" Sa Harry och avbröt mig i min tankegång.
"Fine" Sa jag och killarna hurrade.
"The shops are still opened, so lets go find something to have tomorrow" Sa Liam och slängde rumsnyckel till mig.
Okej, förlåt för ett till tråkigt kapitel men de två-tre närmaste kommer bli mer spänning och romantik i. Publiserar ett till kapitel för jag kände mig lite taskig som inte bloggat på några dagar. Och för att jag tyvärr kanske inte hinner imorgon. För alla fans i Sverige, så kommer One Direction till Sverige imorgon för festen de ska ha i lägenheten NRJ annonserade om.
Okej, förlåt för ett till tråkigt kapitel men de två-tre närmaste kommer bli mer spänning och romantik i. Publiserar ett till kapitel för jag kände mig lite taskig som inte bloggat på några dagar. Och för att jag tyvärr kanske inte hinner imorgon. För alla fans i Sverige, så kommer One Direction till Sverige imorgon för festen de ska ha i lägenheten NRJ annonserade om.
Kapitel 9
Tidigare:
Jag är ledsen att jag inte har skrivit på några dagar, men jag har inte mått så bra och har ganska många läxor och på onsdag ska jag åka skidor med klassen, men jag ska försöka fixa ett tidsinställt på onsdag. Förlåt för ett ganska tråkigt kapitel, men man måste ha mellandelar också, tyvärr.
"On Saturday, it's going to be a party there on the hotel and if you want some of your old favorite songs on the party, you can write them over there" Sa hon och pekade bort mot receptionen. "If your lucky, you'll hear them then"
"Okey, thanks" Sa jag och sträckte fram handen. "Emma"
"Maria" Svarade hon och vi satte oss och pratade om det mesta och det kändes som vi hade känt varandra hela livet. Efter ett tag hörde jag hissen öppnas och jag tittade dit och såg mamma såg ut att vara på krigsstigen.
"Vad har hänt nu?" Tänkte jag.
Nu:Emmas perspektiv:
Mamma kom ut ur hissen och hon drog sin resväska efter sig. Jag gick fram till henne för att se om jag kunde lugna henne, men det gick inte. Jag förståd inte vad hon sa heller, hon pratade så osammanhängande. Nåt om mig, pappa, nåt han hade sagt och att hon nu tänkte byta hotell. Sedan gick hon därifrån. Jag bara tittade efter henne och sedan på Maria.
"Sorry, I got to go" Sa jag och halvsprang mot hissen och åkte upp. När jag kom till vårt hotellrum var han ute på balkongen och drack öl.
"Vafan håller du på med?!" Skrek jag på honom. "Ska du för fan inte stoppa henne?!"
"Hon är en Anderson i botten, och när de bestämt sig, så kan man inte stoppa de. Man kommer inte få stopp på dig heller i först taget" Sa han och tog en till klunk öl. Jag drämde igen dörren och gick för att ringa Sebastian.
Sebastian kom efter ca 15 minuter och han stannade knappt, jag bara hoppade in och han gjorde en u-sväng och körde iväg. Jag grät lite och tittade på omgivningen jag kunde som min egna hand. Hotell, odlingsmark ooch sedan några butiker, ett köpcenter och ett matvaruhus. Jag suckade och torkade mina tårar.
"Where are we going?" Frågade jag.
"Where do you think?" Frågade Sebastian och tittade på mig. Självklart visste jag vart vi skulle. Först skulle vi hem till hans föräldrar och sedan till hans pappas kusins resturang för att äta. Så är det med greker och cyprioter. Glad? Ät lite. Arg? Ät lite. Ledsen? Ät. Det var svaret på det mesta, tyckte man ibland. Vi körde in bredvid brandstation, in första höger, sedan andra höger och första huset efter ödetomten på vänstersida. Ett tvåvåningshus med en liten trädgård på baksidan. Sebastian parkerade och vi gick in i huset. Sebastian drog en resume på grekiska för sina föräldrar och så började de prata och ge mig läsk och kakor och deverse annat. Jag satte mig i deras svarta soffa och tittade på CNN nyheterna som var på.
Louis perspektiv:
Jag hörde en arg röst, sedan en lugn och sedan en dörr som slängdes igen. Sedan en tung suck. Därefter tyst. Det enda jag hörde var vinden ochnågra skrattande barn från poolen. Jag hörde en till suck och en dörr som öppnades och stängdes. Emma kanske inte är ledsen p.g.a. ex pojkvän, hon kanske är det p.g.a. sina föräldrar. Jag hoppas att hon är okej. Innefrån hotellrummet jag själv bor i hörde jag en väldigt välbekant röst säga: "Guys, I'm hungry. Can we go and eat?". Självklart var det Niall och sedan kom Harry med ett förvånande försvag: "Sure, but just if we can eat an other meze".
Emmas perspektiv:
Här sitter jag alltså igen och äter. Och skrattar och pratar som allt är normalt. Men allt är inte normalt. Mamma och pappa kommer skilja sig när vi kommer hem och jag har träffat kändisar som verkar vilja hänga med mig. Jag gäspade och sa att det kanske var dags att åka hem efter en lång dag. Vi tackade för oss och så åkte vi först hem med Sebastians föräldrar, sedan till hotellet. När vi kom fram tittade Sebastian på mig och sa: "You know you can live with us if you don't want to live with your parents?"
"Yes, I know Sebastian. But I have to face them some time and I'm going to be up when they are waking up."
"Okey. See ya" Sa han och vände bilen och körde iväg. Jag tittade efter honom och vände mig sedan om och gick in på hotellet för att åka upp till rummet. Skulle mamma vara där? Eller bara en uppriven och arg pappa som undrade vart man varit?"
Jag är ledsen att jag inte har skrivit på några dagar, men jag har inte mått så bra och har ganska många läxor och på onsdag ska jag åka skidor med klassen, men jag ska försöka fixa ett tidsinställt på onsdag. Förlåt för ett ganska tråkigt kapitel, men man måste ha mellandelar också, tyvärr.
Kapitel 8
Tidigare:
"Nothing. Is home with some friends, watching a movie."
"Oh, sorry didn't know" Sa jag ursäktande.
"It's okey sis" Sa han och tillade till de i bakrunden "It's Emma" och då hörde jag ett: "Oh, okey" som att de trodde att Sebastian hade blivit galen och kallat någon syrra.
"Okey, I got to go now, good night and love you" Sa jag på skoj och la på.
Nu:
Lous perspektiv:
Strax efter att Emma gått hade vi betalat och också gått tillbaka till hotellet. När vi kom in på hotellrummet la vi oss på våra sängar och stönade p.g.a. att vi var så mätta.
"Can you really be this full?" Sa Harry.
"No, I don't think so. I can't move" Sa Liam.
"I can't move either. I can't remember when I was stuffed last time." Sa Niall. Så somnade vi.
Nästa morgon vaknade jag av att solen lyste upp hela rummet. Jag satte mig upp och drog handen genom håret. Killarna sov fortfarande, så jag gick bort till Liams säng och sjöng våran morgonsång och hoppade i hans säng.
"Yes Louis?" Frågade han trött och öppnade ena ögat.
"You have to go up now. We are going to the beach, but first breakfast!" Sa jag och hoppade lite mer i Liams säng.
Emmas perspektiv:
"Emma, kom igen, vakna nu. Jag och mamma går ner till frukosten nu. Kom ner så fort som möjligt så går vi till stranden efter det." Sa pappa.
"Mmm" Svarade jag trött och gnuggade mina ögon.
"Vakna nu" Sa pappa igen och så var de borta. Jag satte mig upp och tittade runt i rummet. Så reste jag på mg, drog bort gardinerna och gick in i badrummet.
Några minuter senare gick jag ner till frukosten och mötte en trött Harry vid frukosten.
"Hi Harry. Are you a wake or not?" Frågade jag och log och tog några vattenmelonsbitar och pannkakor.
"I'm nearly not a wake" Sa han och gäspade.
"Late yesterday?" Frågade jag.
"No, but all of my energy have been used to burn all food I ate yesterday. You know, I have been known Niall for 2 years and I can't remember that he ever have been stuffed" Sa Harry och tog ett smörpacket.
"Good morning Emma" Sa Liam från andra sidan bordet jag och Harry stod vid. Eller snarare jag, Harry hade gått.
"Good morning Liam" Sa jag och fyllde ett glas med juice. "Are you tired too?"
"Yes very. And Louis didn't do it better to jump in my bed this morning" Sa han, skakade på huvudet och log.
"Poor thing. Put I can understand Louis, is fun to jump in people's beds when they sleep there" Sa jag. "I got to go to my parents now, are you going to the beach?"
"Yes, what I understand anyway" Sa Liam. "See you there?" Jag bara blinkade till svar och gick bort till mina föräldrar som tydligen slutit fred sedan de märkte att jag höll på att bli kompis med 5 killar.
Cirka 45 minuter senare var vi på stranden och killarna hade gått med mig och mina övervakande föräldrar. Jag tog upp en boll ur en av våra strandväskor.
"Guys, want to play?" Frågade jag.
"Sure" Sa Louis och tog av sig tröjan samtidigt som jag tog av mig klänningen.
"Come on then" Sa jag och sprang ner till vattnet. Killarna kom efter och vi kastade bollen och plötsligt utan förvarning tog Liam tog i mig och sa: "I think we can throw this instead, don't you think boys?" och killarna nickade instämmande och då slängde Liam iväg till Zayn och från Zayn till Harry, från Harry till Niall och från Niall till Louis. Och när Louis fångade mig sa han: "Take a deep breath and close your eyes". Jag gjorde det och höll för näsan och stängde jag ögonen och han gjorde det jag trodde han skulle, han doppade oss samtidigt som han höll mig i sin famn. När vi kom upp tog jag bort håret som hamnat i mitt ansikte och kollade på Louis och skrattade. Han hade fått in vatten i näsan och nu frustade han som en valross. Killarna instämde. Vi fortsatte hålla på med olika lekar under dagen, som volleboll, trandtennis och några andra. Jag trodde att det bara gått en timme eller två när vi skulle packa ihop och gå tillbaka till hotellet. Killarna tog våra grejer för att mina föräldrar skulle få ett bra intryck av de. När jag hade duschat och lagt mig i sängen somnade jag direkt efter en mycket aktiv dag på stranden.
Louis perspektiv:
En dag på stranden med killarna och Emma. Vi hade haft det jätte kul och jag hoppades att vi kunde göra nåt imorgon också. Jag och killarna satt på balkongen och pratade i några timmar tills vi skulle äta.
Emmas perspektiv:
Efter att jag sovit middag i en och halvtimme drog jag på mig lite kläder, tog min iPod och hörlurar och gick för att gå en promend på strandpromenaden. Jag gick och kom tillbaka efter ca en timme. När jag kom tillbaka till hotellet kom en tjej i min ålder fram och sa: "Hi"
"Hi" Sa jag och tittade undrande på henne och undrade vad hon ville.
"Do you live here?"
"Yes"
"On Saturday, it's going to be a party there on the hotel and if you want some of your old favorite songs on the party, you can write them over there" Sa hon och pekade bort mot receptionen. "If your lucky, you'll hear them then"
"Okey, thanks" Sa jag och sträckte fram handen. "Emma"
"Maria" Svarade hon och vi satte oss och pratade om det mesta och det kändes som vi hade känt varandra hela livet. Efter ett tag hörde jag hissen öppnas och jag tittade dit och såg mamma såg ut att vara på krigsstigen.
"Vad har hänt nu?" Tänkte jag.
Kapitel 7
Tidigare:
"What do you want to know?" Frågade jag de.
"What's that?" Frågade Niall och pekade på kleftico.
"It's sheep." Svarade jag. "It's very good, you have to try it before you're going home. Something else?"
"No" Svarade Louis. "So boys, are we gonna eat, now I'm starting to starv."
"Okey" Svarade killarna och gick och satte sig vid bordet bakom mamma och pappa.
Nu:
Emmas perspektiv:
"Så Emma, vilka är det där?" Frågade pappa och tittade både arg och orolig ut.
"Jag satt bredvid en av de på planet hit och de bor på vårat hotell så jag har stött på de några gånger och pratat. Är det fel att skaffa vänner?" Frågade jag och tog en klunk vatten.
"Nej, men akta dig. Jag vet sorten" Sa pappa och jag visste att han ville vända sig om och blänga på de för att de kände mig.
"Ja, pappa. Jag vet att du känner sorten. Du känner till alla sorter." Sa jag och småskrattade.
"Are you finish?" Frågade Teari och tittade menande på våra tallrika.
"Yes we are. And by the way, the 5 boys behind mum and dad are here for the first time and wants to order Cypriot food. Can you help?" Frågade jag och log.
"Yes of course." Svarade han och gick iväg med våra tallrikar. Sedan kom han ut igen och gick fram och pratade med killarna.
Louis perspektiv:
Jag gillar Cypern. Alla är så trevliga och vänliga och har inte bråttom. Som mannen här på resturangen. Davido's. Han är väldigt trevlig och har tid att stå och prata om nästan allt mellan himlen och jord. Inget: "vad vill ni ha?" "Var det allt?" och sedan försvinna. Jag och killarna hade beställt meze (finns inget riktigt som motsvarar meze på svenska, men typ smörgåsbord) och det innehåller det mesta. Spagetti, kalamari, kleftico och mycket mera. Vi alla hoppades bara att Niall skulle bli mätt (och att vi andra också skulle få mat). När maten kom doftade det ljuvligt och vi nästan kastade oss på maten.
"Guys, this was really, really good. I'm glad we didn't went to Pizza Hut" Sa Liam och tog lite mera kleftico.
"Me too" Sa Zayn och fortsatte äta. Jag satt där och bara åt och njöt av att det var så varmt. Då gick Emmas föräldrar förbi och ner från resturangen och ropade ett: "Good bye and good night" in i resturangen. Samtidigt kom Emma fram och frågade: "Was it good?" Vi alla nickade till svar och samtidigt tog Harry det sista som fanns kvar på hela mezen. Vi alla kollade på Niall för att som om han skulle protestera, men han sa ingenting om att Harry tog det sista.
"What is it?" Frågade Niall och kollade runt på oss.
"Harry is talking the last food, Niall. Don't you want that?" Frågade jag och tittade undrande på honom.
"No, I'm stuffed" Sa Niall och lutade huvudet mot Liams axel.
"WHAT?!" Alla vi killar kollade på honom med stora ögon. Var detta sant? Var Niall James Horan mätt?!
"Yeah, but it was very good." Sa han och tittade på bordet.
"Okey guys. Got to go, see ya" Sa Emma och sprang efter sina föräldrar som hade gått i förväg. Jag kollade efter henne och såg att hon vinkade och då vinkade jag tillbaka.
Emmas perspektiv:
Var det jag precis hört varit sant? Hade Niall blivit mätt? Jag trodde inte att han kunde det, men man lär sig nya saker varje dag sägs det. Vi kom fram till hotellet och gick upp på rummet och jag satt på balkongen och bara tittade på våran utsikt. Jag tittade på min klocka och såg att det var den 12 augusti och då sprang jag in, tog pappas mobil och ringde Sebastian.
"Hello?" Svarade Sebastian.
"Hej Sebastian" Sa jag. (han kan lite svenska, men gillar inte att prata det, så när jag vill skoj reta honom pratar jag svenska.
"Hej" Sa han och det lät som någon skrattade i bakrunden. "Vad är det?"
"Ja, jag har glömt att ringa dig tidigare så: Happy Birthday"
"Thanks. What are you doing?"
"Nothing special, have just taken a Ivi and enjoys life." Sa jag och drack lite Ivi som jag hämtat samtidigt som telefonen. "And you?"
"Nothing. Is home with some friends, watching a movie."
"Oh, sorry didn't know" Sa jag ursäktande.
"It's okey sis" Sa han och tillade till de i bakrunden "It's Emma" och då hörde jag ett: "Oh, okey" som att de trodde att Sebastian hade blivit galen och kallat någon syrra.
"Okey, I got to go now, good night and love you" Sa jag på skoj och la på.
Kapitel 6
Tidigare:
"What are you sorry for?" Frågade hon och tittade undrande på mig.
"For that I throw water on you" Sa jag och tittade blygt på henne.
"It's okey. I needed it." Sa hon och log mot mig. "See you later?" Frågade hon samtidigt som vi gick ut ur hissen.
"If you can find me" Sa jag och log hemlighetsfullt mot henne och gick ut till resturangen.
Nu:
Emmas perspektiv:
"Så nu vet han alltså att vi bor på samma hotell. Och han har börjat använda min mening mot mig" Tänkte jag och log.
"Vad bra Emma! Du hittade ett bord ute i vinden." Sa mamma som kom nu.
"Vart är pappa?" Frågade jag.
"Han är kvar på hotellet. Han kommer snart." Svarade mamma kort.
"Okej" Svarade jag och började titta i menyn.
Louis perspektiv:
"Så hon bor här på hotellet. Jag undrar om hon visste att jag också bor här. Undrar vilket rum hon bor i. Jag vet i alla fall vilken våning hon bor på" Tänkte jag.
"What are you thinking about Lou?" Frågade Liam som kom ner nu.
"Nothing special" Svarade jag. "I think we have to grap some food before Niall is coming down, he said before he was starving."
"Okey" Sa Liam och skrattade. "If you stay here so can I grap some food."
"Sure" Sa jag och såg Harry, Zayn och Niall komma. "Liam, too late. Want to go out?"
"Niall, if you are starving no one else is going to have dinner, so I think I'm and Louis are going out. Wanna join?" Frågade Liam och tittade på de andra. Harry, Zayn och Niall tittade på varandra, ryckte på axlarna och sa: "Sure"
Vi gick ut från hotellet och ut mot en gata där det fanns några souvenirbutiker, barer och resturanger. Vi kollade in i alla och kollade menyer, men såg inget vi blev sugna på.
"Look!" Nästa ropade Niall till mig, fast jag gick bredvid honom.
"Yes Niall?" Sa jag och satte handen för örat om han skulle ropa en gång till.
"It's a Pizza Hut down there. If we don't find something else, can't we eat there, please?" Frågade han och tittade på mig och killarna med hundvalpsögon.
"Sure, if we don't find something better, we'll eat there" Sa Zayn till honom.
"Thank you" Sa Niall och kramade om honom. Jag skrattade och kollade in i resturangen vi just gick förbi, och såg att de sände Scoopy-Doo därinne. Det enda som fanns kvar var en sandwich butik, en resturang och Pizza Hut.
"Hey guys, isn't that Emma?" Frågade Zayn.
"Yes, I think so" Sa Harry.
"If she can eat there, so do we" Sa Niall och gick fram och tittade på menyn.
Emmas perspektiv:
Jag satt och lyssnade på mammas och pappas nya bråk. Jag visste inte ens vad de bråkade om denna gång, orkade inte bry mig om vad de bråkade om längre. Jag tog upp sugröret ur Spriten och började bita på det.
"Men, Emma du vet att det inte är bra för tänderna" Sa mamma, tittade på mig en sekund och återgick att bråka med pappa. Jag suckade och la ner sugröret på tallriken där det hade varit spagetti bolognaise. Jag hörde några bekanta röster och såg killarna komma ner för gatan. Jag tittade ner på bordet och tog tag i en meny och tittade på efterrätter.
"What's that?" Hörde jag Harry säga och jag tittade upp och såg att han pekade på kleftico. Jag la ner menyn och drack lite vatten istället.
"Hi Emma. Are you here?" Frågade Liam och tittade på mig. Och nu verkade mina föräldrar sluta bråka för att lyssna hur samtalet skulle utvecklas.
"Yes." Svarade jag. "What are you doing here then?"
"I think we gonna eat. We just don't know what everything is." Sa Liam och tittade funderande på menyn. Jag reste mig och gick och ställde mig bredvid de.
"What do you want to know?" Frågade jag de.
"What's that?" Frågade Niall och pekade på kleftico.
"It's sheep." Svarade jag. "It's very good, you have to try it before you're are going home. Something else?"
"No" Svarade Louis. "So boys, are we gonna eat, now I'm starting to starv."
"Okey" Svarade killarna och gick och satte sig vid bordet bakom mamma och pappa.
Förlåt för en jätte lång, men jag hade så många idéer för detta kapitel och jag kunde inte korta ner det mer. Kommer förhoppningsvis en till del imorgon!
Hinner inte idag...
Idag hinner jag tyvärr inte lägga upp kapitel 6, ni får vänta tills imorgon. Jag har för mycket att plugga just nu, men jag kan försöka avvara en halvtimme eller så för att skriva klart nästa kapitel. Okej?
Jag har förresten skrivit lite bakrund om historien på min profil och om Emma. Ställ frågor om henne eller om historien i övrigt om du har någon fråga eller kommentar.
/C
Kapitel 5
Tidigare:
Vad tycker ni? Är det okej med Emmas och Louis perspektiv? Ska jag försöka få med bilder eller något annat? Tyck till!!
"Still thinking of Eleanor?" Frågade Niall mig försiktigt.
"No, I don't. I'm over Eleanor now." Sa jag lugnt.
"Are you sure."
"Totally" Sa jag och log åt bilden av Emma som kom upp i mitt huvud.
Nu:
Niall kom också fram till balkongräcket och tittade på mig.
"It's Emma, isn't it?" Frågade han.
"Yes, it's her." Sa jag och log blygt (jag blyg?! Mot Niall dessutom. Vad händer med mig?). "But she have a broken heart, and it was broken recently. She are not over him get."
"How do you know?" Frågade Niall förvånat.
"I can see it on her, I have meet broken hearted girls before. When we was on the plan, she couldn't sleep. And we are living in England and are One Direction. It's never gonna work out. If we are going to be something, it just a holiday flirt, unfortunately" Sa jag ledsamt. Niall la sin hand på min axel och sa: "It gonna work out. We'll figure something out." Sedan gick han in. Jag suckade och gick in för att ta en dricka.
Emmas perspektiv:
Jag drog bara på mig en knälång kjol, en t-shirt och ett par ballerina skor, vi skulle jag bara till Davido's och äta middag.
"Är ni klara någongång eller?" Frågade jag surt. Jag gick fram till kylen och tog en vatten flaska och tog några klunkar.
"Om du går direkt till Davido's får du gå innan oss!" Ropade mamma från badrummet.
"Okej. Jag sticker och tar ett bord!" Ropade jag tillbaka och tog i min handväska, öppnade dörren och sprang till hissen. Jag tryckte på knappen och stod och väntade. När hissen äntligen kom och hissdörren öppnade, så såg jag Louis.
Louis perspektiv
"Guys, I'm going down and talking a table for us. Okey?" Ropade jag.
"Sure Louis. See you downstairs." Ropade Zayn till mig. Jag gick ut från vårt hotellrum och bort till hissen. Så fort jag hade tryckt på knappen så öppnades dörren, så hissen var på våran våning. Hissen började åka ner, men den stannade på våningen under. Hissdörren öppnade sig och jag såg Emma.
"Hi" och ett svagt leende var det enda jag fick fram.
"Hi" Sa Emma till mig och gick in i hissen. Jag ville så gärna prata med henne, men jag visste inte om vad.
"So what do you think of Cyprus?" Frågade hon mig.
"It's great. It's so amazing like you told me on the plane. And sorry for today." Sa jag med lite skam i rösten.
"What are you sorry for?" Frågade hon och tittade undrande på mig.
"For that I throw water on you" Sa jag och tittade blygt på henne.
"It's okey. I needed it." Sa hon och log mot mig. "See you later?" Frågade hon samtidigt som vi gick ut ur hissen.
"If you can find me" Sa jag och log hemlighetsfullt mot henne och gick ut till resturangen.
Vad tycker ni? Är det okej med Emmas och Louis perspektiv? Ska jag försöka få med bilder eller något annat? Tyck till!!
Kapitel 4
Tidigare:
"I'll never be tired of Cyprus" Sa jag.
"See you later" Sa Sebastian. "I got to go"
"Okey, see ya" Sa jag och la mig ner på solstolen igen. Jag stängde ögonen, men det skulle jag inte ha gjort för då hällde någon isklallt vatten på mig. Jag satte mig upp och såg Louis, ligga skrattande i sanden och bakom honom stod de andra fyra och lutade sig mot varandra för att inte också ramla omkull.
Nu:
"Haha, very funny guys" Sa jag och drog mitt hår bakom öronen. Killarna fortsatte skratta, men det verkade som Liam ville säga något, men skrattade för mycket för att kunna säga det.
"Yes Liam?" Frågade jag och tittade på honom.
"Guys, dosen't she look like a-d-f?" Sa han mellan skrattande.
"Yes, totally" Fick Zayn ur sig och låg alla på marken och kved av skratt.
"What is a a-d-f?" Frågade.
"A DROWNED FISH!" Tjöt killarna av skrattande till mig och nu lät det allvarligt talat som de skulle dö, för de fick knappt någon luft.
"Very funny" Sa jag.
"Men du hade väl kunnat säga det till henne igår istället för till mig?" Hörde jag pappas arga röst några parasoller därifrån.
"I'm really sorry guys, but you have to go, NOW!" Sa jag oroligt och tittade om jag kunde se mina föräldrar i folkhavet.
"Okey" Sa Harry och killarna reste sig upp och började jogga därifrån. Så hörde jag Louis ropa till mig: "See you later?"
"Sure, if you can find me!" Ropade jag tillbaka. Jag satte mig ner på solstolen och lät solen torka det sista av vattnet som var kvar på min kropp.
"Där är du ju Emma! Varför väckte du oss aldrig? Eller lämnade en lapp eller något annat passande?" Frågade pappa på ett argt, men oroligt sätt.
"Men herregud. Jag kommer inte direkt försvinna från jordens yta. Jag går och badar - själv" Sa jag surt och gick ner mot vattnet. Eller gick, jag snarare sprang för sanden brände mina fötter. Om det hade varit en tecknad film hade mina fötter rykt när jag satte ner de i vattet. Jag gick i som simmade ut en bit från stranden och la mig att flyta. Men då kom en våg och skölde över mig. Jag fick in vatten i näsan och det tycker jag alltid är lika obehagligt. Men timmarna fördrev på stranden och sedan var det dags att gå hem till hotellet, duscha och vila lite. Jag duschade först och gick sedan ut på balkongen med en Ivi.
Jag satte mig på en stol och tittade ut över havet. Det var turkos och solen gjorde så det glittrade. Jag tog en klunk Ivi och njöt av att se dagens sista strålar på vattnet.
"Lou, how are you feeling today?" Hörde jag Niall säga.
"Okey, I think." Hörde jag Louis svara.
"Emma, kan du komma in?" Frågade mamma i dörröppningen.
"Visst" Sa jag och gick in och stängde dörren efter mig.
"Varför lämnade du ingen lapp eller ringde och sa vart du var. Du har utegångsförbund till fredag. Varje dag till fredag klockan 10 ska du vara med oss?" Skällde mamma argt på mig.
"Va?! Fyfan mamma. Vi är på Cypern mamma, inte typ Mexico. Vem ska ta mig? Och skulle de göra det så vet du mycket väl att jag kan självförsvar." Svarade jag surt och gick och la mig för att vila.
Louis perspektiv:
Solen försvann bakom hotellet, men de sista srålarna hade inte försvunnit från havet än. Jag lutade mig mot balkongräcket och funderade.
"Lou, how are you feeling today?" Frågade Niall från balkongdörren.
"Okey, I think" Svarade jag och hörde en dörr stängas.
"Still thinking of Eleanor?" Frågade Niall mig försiktigt.
"No, I don't. I'm over Eleanor now." Sa jag lugnt.
"Are you sure."
"Totally" Sa jag och log åt bilden av Emma som kom upp i mitt huvud.
Kapitel 3
Tidigare:
Kommentarer är alltid trevliga. Vad tycker ni?"
"Still don't feeling alright?" Var det någon som frågade bakom mig. Jag vände mig om och såg Louis.
"No, I don't" Sa jag och vände mig tillbaka mot vattnet och lutade mig mot räcket. Louis ställde sig bredvid mig och tittade också ut mot havet. Sedan vände han sig mot mig och sa: "I'm Louis by the way" och sträckte fram handen.
"I'm Emma" Sa jag och sträckte fram min. Han log mot mig och frågade sedan: "And I just have to ask you... What are you looking at?"
Nu:
Jag tittade på honom och log.
"What do you think?" Frågade jag.
"The stars maybe" Sa han.
"Louis! There you are!" Hörde vi någon ropa bakom mig. Jag vände mig om och såg resten av One Direction. Zayn, Liam, Niall och Harry. Men jag låsaste som ingenting.
"Hi" Sa Harry till mig och stäckte fram handen. "I'm Harry"
"Hi. I'm Emma" Sa jag och hälsade på de andra också.
"We're sorry Emma, but we have to take Louis with us back to the hotel." Sa Liam.
"It's okey, I got to go too." Sa jag.
"Maybe see you later?" Frågade Niall, förmodligen för att vara artig.
"Sure" Sa jag. "If you can find me" och vände mig om och gick strandpromenaden bort från killarna och längre ifrån hotellet.
2 timmar senare kom jag tillbaka till hotellet. Mamma och pappa var inte på hotellrummet så jag gick ut på balkongen. Klockan var nära på 1 nu, så man var ganska mör efter en lång resdag. Men jag stod kvar på balkongen och bara kände vinden blåsa upp mitt hår. Jag hörde en dörr öppnas och kollade in om det var dörren till rummet som öppnades, men det var det inte. Det var ingen som bodde i rummen bredvid så jag förståd inte riktigt vart ljudet kom ifrån. Då hörde jag steg övanför.
"Lou, come on in! We got to sleep now!" Hörde jag någon ropa innefrån rummet ovanför.
"Yes, Harold, I'm coming!" Hörde jag Louis ropa och sedan hörde jag balkongdörren stängas. Då gick jag också in och sov.
Jag vaknade på morgonen vid 8 tiden och hörde mamma och pappas snarkningar. Jag smög upp och klädde på mig och gick ner till frukosten. När jag kom utanför lobbyn träffade värmen mig som en vägg. Men jag hade på mig shorts och linne så jag bara fortsatte gå, jag hade ju inte direkt jeans och kofta på mig. Jag gick mot frukosten, som var utomhus, och såg att den var enorm. Sallad, bröd, flingor, pannkakor och mycket mera. Jag gick och tog en tallrik och tog två rostbröd, några pannkakor med sirap, sallad av olika slag och ett glas apelsinjuice. Jag satte mig mig så jag satt så jag såg både frukosten och havet som glimmade turkos. Jag hade bikin under kläderna och tagit med mig handduk, så jag skulle gå direk till standen efter frukost. Jag tittade bort mot maten för att se om mamma eller pappa hade kommit ner, men istället såg jag Zayn och Liam. Jag vände mig mot havet igen och fortsatte äta min frukost. Så fort jag hade ätit klart så gick jag med snabba steg från matsalen. Jag skyndade mig bort från hotellet och ut på gatan. Där lutade jag mig mot en vägg och andades lungt. Jag stände ögonen för någon sekund sedan gick jag ner till stranden.
Jag hittade som tur en ledig solstol och ett parasol. Jag betalade vakten och la ut handduken på stolen och la mig för att sola. Men jag hade knappt lagt mig tillrätta innan jag hör någon säga:
"Emma. Are you here this year too?" Jag satte mig upp och såg Sebastian, son till mamma och pappas vän här från ön. Jag har känt honom hela mitt liv och varit som en storebror för mig.
"Of course" Sa jag och skrattade. "Why shouldn't I be here?"
"I just thought that you was tired of Cyprus now..."
"I'll never be tired of Cyprus" Sa jag.
"See you later" Sa Sebastian. "I got to go"
"Okey, see ya" Sa jag och la mig ner på solstolen igen. Jag stängde ögonen, men det skulle jag inte ha gjort för då hällde någon isklallt vatten på mig. Jag satte mig upp och såg Louis, ligga skrattande i sanden och bakom honom stod de andra fyra och lutade sig mot varandra för att inte också ramla omkull.
Kommentarer är alltid trevliga. Vad tycker ni?"
Grattis på födelsedagen Harry Styles!
Grattis Harry! Grattis på 18-årsdagen!!
Ett nytt kapitel kommer kanske i kväll, får se om jag hinner. Vad tycker ni hittills?
