bloglovin

Kapitel 26

Tidigare:
Emmas perspektiv:
"Come on, let me do this. You did breakfast" Sa han och kramade mig bakifrån.
"Louis, I promise, I can handle this. I can take the dishwash, for this time" Sa jag och kollade på Zayn, Liam, Harry och Niall som var påväg uppför trappan.
"Thanks Emma!" Ropade de tillbaka och jag bara log.
"Finally alone" Sa Louis och lyfte upp mig på diskbänken och kysste mig.
"Sorry for being boring, but we can do this longer, the faster we take care of the dishwash" Sa jag.
"But I don't want to do the dishwash" Sa Louis och kysste mig igen.
"But please, get a room!" Ropade Harry från trappavsatsen.
"Shut up Harold!" Ropade Louis tillbaka och jag skrattade åt de.
Nu:

Emmas perspektiv:
"So what are we gonna do today?" Frågade jag Louis som tittade på min lilla väska.
"Well, I have to tell you something..." Sa han och tittade upp på mig.
"Sure" Sa jag medans vi gick in på hans rum och så stängde han dörren.
"What?" Frågade jag och ler lite mot honom samtidigt som jag ställde ner min väska.
"Okey, don't flip" Sa han och gick fram till mig och tog mina händer.
"About what?" Frågade jag oskyldigt, även fast jag visste vad han skulle säga.
"You can't tell anyone my full name, cause they gonna flip cause..."
"Cause...?"
"I'm in a big boyband and please don't scream" Sa han och tittade osäkert på mig.
"Why should I scream?" Frågade jag lugnt.
"Cause I'm in a boyband and most girls scream then..."
"Yeah, but I'm not like most girls" Sa jag och kysste honom. "Cause I'm dating Louis Tomlinson from One Direction" och så slog jag till honom med en kudde.
"So you knew? All the time?"
"Well, not when we was on the plane and it was, how you want to see it, luck that I found out about you"
"So, you're not dating me cause of my fame?"
"No, I'm dating you cause you're charming and you make me laugh"
"So I'm not hot?" Sa han och puttade ner mig i sängen
"Well, a little bit for that too" Skrattade jag och kysste honom.
"Well, then when you know how I'm, am going to a meeting this afternoon too. And please don't get mad" Sa han och skyddade sig med en kudde.
"Why should I be mad?" Frågade jag och lyfte på kudden.
"Cause I'm not here tonight either" Sa han. "And most girls I have dated have been mad then cause I'm not with them all the time"
"I promise, I'll survive and on the other side, I have to study, cause I'm still in school" Sa jag.
"So you promise you don't get mad"
"Promise" Sa jag. "So, when you're still here, what are we gonna do?"
"We can watch a movie"
"Sure" Sa jag och sträckte mig efter tv:e kontrollen, eftersom han hade en tv:e på sitt rum.
Några timmar senare:
Louis perspektiv:
"So you promise you'll be alright?" Frågade jag medans jag letade efter bilnycklarna. Vart har jag lagt de?
"I'll promise, I'll be alright and are you looking for the carkeys are they in some of you boys shoes" Sa jag och jag tittade ner, och mycket riktigt. I en av Liams skor var de.
"What should I do without you?" Sa jag och kysste henne.
"Okey, you guys ready?" Frågade jag.
"Yeah!" Ropade de till svar och började springa ner för trapporna.
"Call me if you want something, anything" Sa jag och kysste henne en sista gång och sprang efter de andra. Som vanligt var det fullt med fans när vi kom ner. Vi körde snabbt därifrån, även fast vi älskar våra fans, så vill man ha ett privatliv.
"And Louis, don't worry about Emma. Me and Niall got her a surprise" Sa Harry
"Thanks boys" Sa jag och körde in på parkeringen. Vi åkte upp och träffade Linda och dansarna som vi valt igår. Fanny, Gabriella, Olivia, David, James och Christopher. Jag och the boys märkte fort att Zayn kollade på Fanny, även fast han försökte dölja det. Vi satt i några timmar och pratade om turnén som skulle vara lite överallt och låtar, ljus och dans. Med på mötet var också ljustekniker, ljudtekniker, en bildtekniker (för vi ska synka med Twitter) och en koreograf. När vi var klara med mötet var klockan halv 2 och vi var ganska trötta. Jag, Liam, Harry och Niall satt i bilen och väntade på Zayn som stod vid Fannys bil och pratade med henne. Efter ett tag kom han och han sken som en sol.
"What did she say?" Frågade Liam.
"She sad... YES" Skrek han.
"Congrats bro" Sa Niall och pratade vi hela vägen hem.
Emmas perspektiv:
"So you promise you'll be alright?" Frågade Louis medans han letade efter något.
"I'll promise, I'll be alright and are you looking for the carkeys are they in some of you boys shoes" Sa jag och han tittade ner, och böjde sig ner för att ta upp de.
"What should I do without you?" Sa han och kysste mig.
"Okey, you guys ready?" Frågade han.
"Yeah!" Ropade de till svar och började springa ner för trapporna.
"Call me if you want something, anything" Sa ha och kysste mig en sista gång och sprang efter de andra. Jag bara log efter de och stängde dörren. Jag gick upp till Louis sovrum och hämtade mina skolböcker. Jag satt i två timmar och pluggade innan det ringde på dörren. Vem är det? Jag tittade genom nyckelhålet och såg Alice och Felicia, så jag öppnade dörren.
"Hi" Sa jag. "The guys aren't here, sorry"
"But we aren't here to see them, we're to see you. Harry and Niall thinks we should girls should have some fun and get to know each other. Is that okey?" Sa Alice och gick in.
"No, no problems. I'm studying, and I'm bored. Welcome in. What do you what to do?" Frågade jag och la ihop mina skolböcker.
"Can't we sing?" Frågade Felicia och jag och Alice tittade på varandra. NEJ!
"I don't know..." Sa jag och Alice samtidigt.
"Come on, it's gonna be fun." Sa Felicia och satte på Playstation:et och hämtade en mick och ett spel. Hon började sjunga och Alice och jag satt och pratade. Jag fick veta att hon jobbar på Starbucks, bor i London och är ifrån London. 2010 hjälpte hon till på The X Factor som var en skoluppgift, samma år som killarna var med. Nu går hon sista året, som jag, på gymnastium och i framtiden vill hon jobba som programledare. Och hon gillar inte att sjunga inför publik.
"Come on" Sa Felicia. "Now it's our turn"
"If I start, can you sing one song?" frågade jag Alice.
"One song I can promise" Sa Alice.
"Okey, it's our fault if you lose our ears." Sa jag. Jag sjöng och när jag var klar vände jag mig om och såg Alice och Felicia som bara tittade på mig och sedan på varandra och sedan på mig igen. 
Så vad tycker ni och vad är Felicia och Alice så förvånade över? Kapitlet är försenat för att jag har två prov och ett läxförhör (som är som prov) så nästa kapitel kan (förhoppningsvis) komma upp torsdag/fredag. Hoppas ni kan hålla ut!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0